Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Vi jobbar extra mycket extra

Sverige är det land i Europa där flest personer har ett extrajobb. Samtidigt vill hälften av alla yrkesarbetande jobba mindre än vad de gör. Det visar en ny rapport från EU:s Eurofound.
Johanna Rovira Publicerad

I Sverige är det dubbelt så många som har ett extrajobb jämfört med snittet av EU:s 27 medlemsstater, där fem procent av befolkningen har ett andra arbete. Tillsammans med Litauen och Estland är det Sverige som toppar listan över de europeiska länder som har högsta andelen dubbelarbetande. Lägst ligger självklart de länder där arbetslösheten är som högst  - i Cypern, Grekland och Spanien är det bara tre procent som har ett andra jobb.

Det är tredje gången som Eurofound, ett EU-organ som bedriver forskning om arbets- och levnadsvillkor, har tagit pulsen på livssituationen i Europa. 43  636 personer i 34 länder har svarat på 140 enkätfrågor som täcker in allt från arbetsliv och inkomst till hälsa och självuppskattad lycka.

Undersökningen visar att lågkonjunkturen i Europa satt sina spår. En tredjedel har försämrat sin ekonomiska situation sedan förra undersökningen. Sju procent av de tillfrågade har stora ekonomiska problem och i Grekland är det 22 procent som har problem att få ekonomin att gå ihop.

I undersökningen framgår det också att den idealiska arbetstiden för män i Europa är 34 timmar i veckan medan kvinnor skulle föredra 28-timmarsvecka om de hade de ekonomiska möjligheterna att gå ner i arbetstid.

I Sverige är det dock fler män än kvinnor som vill dra ner på sin arbetstid - 51 procent av männen vill jobba mindre än i dag medan 46, 9 procent av kvinnorna skulle gå ner i tid om de kunde för sin ekonomi. Det är bara befolkningen i Turkiet som är mer angelägen att dra ner på arbetstiden - där uppger 56,4 procent att de skulle jobba mindre om de bara kunde.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.