Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Vi jobbar extra mycket extra
Sverige är det land i Europa där flest personer har ett extrajobb. Samtidigt vill hälften av alla yrkesarbetande jobba mindre än vad de gör. Det visar en ny rapport från EU:s Eurofound.
I Sverige är det dubbelt så många som har ett extrajobb jämfört med snittet av EU:s 27 medlemsstater, där fem procent av befolkningen har ett andra arbete. Tillsammans med Litauen och Estland är det Sverige som toppar listan över de europeiska länder som har högsta andelen dubbelarbetande. Lägst ligger självklart de länder där arbetslösheten är som högst - i Cypern, Grekland och Spanien är det bara tre procent som har ett andra jobb.
Det är tredje gången som Eurofound, ett EU-organ som bedriver forskning om arbets- och levnadsvillkor, har tagit pulsen på livssituationen i Europa. 43 636 personer i 34 länder har svarat på 140 enkätfrågor som täcker in allt från arbetsliv och inkomst till hälsa och självuppskattad lycka.
Undersökningen visar att lågkonjunkturen i Europa satt sina spår. En tredjedel har försämrat sin ekonomiska situation sedan förra undersökningen. Sju procent av de tillfrågade har stora ekonomiska problem och i Grekland är det 22 procent som har problem att få ekonomin att gå ihop.
I undersökningen framgår det också att den idealiska arbetstiden för män i Europa är 34 timmar i veckan medan kvinnor skulle föredra 28-timmarsvecka om de hade de ekonomiska möjligheterna att gå ner i arbetstid.
I Sverige är det dock fler män än kvinnor som vill dra ner på sin arbetstid - 51 procent av männen vill jobba mindre än i dag medan 46, 9 procent av kvinnorna skulle gå ner i tid om de kunde för sin ekonomi. Det är bara befolkningen i Turkiet som är mer angelägen att dra ner på arbetstiden - där uppger 56,4 procent att de skulle jobba mindre om de bara kunde.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
