Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Var femte oroar sig över livet efter sista arbetsdagen

Många ser fram emot den, kanske som ljuset i tunneln. Men nästan var femte känner mest oro för att bli ensamma och få sämre ekonomi. Det visar Kollegas undersökning om livet efter sista arbetsdagen.
Petra Rendik Publicerad

De flesta kan föreställa sig att yrkeslivet en dag går mot sitt slut. Vissa längtar efter att få gå i pension, att få mer tid över för familj, vänner, fritidsintressen och sovmorgnar. Andra oroar sig, för sämre ekonomi, att inte känna sig behövda och för att bli ensamma.

Jämfört med andra omställningar i livet går ändå pensionen att förutse och planera inför. Men trots det är den svår att förbereda sig på. Det tror i alla fall psykologen Maria Farm. 

- Det är som att få barn eller när en anhörig dör, vi kan bara delvis förbereda oss för sådana stora övergångar i livet. Det är därför det både skrämmer och lockar. Men bara för att man inte kan förbereda sig 100 procent betyder det inte att man inte alls ska göra det. För då kan pensionen bli en stor chock, säger Maria Farm.

Hennes råd är att gå sakta fram och ta en bit åt gången. Strunta i vilka föreställningar andra har om livet som pensionär. Vad vill du göra? Hur vill du att livet och vardagen ska se ut?

Fundera på pensionärslivet som väntar utan att låta det helt ta över livet. Får du ångest, var kvar i känslan en stund, vi är skapta för att hantera starka känslor, menar Maria.

Att bli ensam eller sysslolös är några anledningar till att pensionen kan vara något att frukta, det visar en undersökning som Kollega låtit göra. 49 procent uppger att de är oroliga för att tappa de sociala kontakterna på jobbet och 27 procent oroar sig sig för att bli sysslolösa.

Av dem som troligtvis går i pension inom två år svarade 50 procent att de inte fått något stöd från arbetsgivaren. Anställda som fått stöttning har fått det i form av att en ersättare satts in i god tid och att det har varit möjligt att kunna trappa ner i arbetstid.

En annan viktig del som arbetsgivare inte ska underskatta är avtackningen tror Maria Farm. En värdig och respektfull avtackning, särskilt av en person som jobbat länge på samma arbetsplats, sänder viktiga signaler till övriga medarbetare.

- En avtackning är viktig för den som går i pension men också för dem som är kvar, det är kultursättande.  Som medarbetare ser jag att den som avtackas är uppskattad, det kan betyda mycket för personer som har några år kvar till pensionen.

Det finns studier som visar vilka faktorer som påverkar hur vi hanterar uppsägningar. Anställda som är lagom engagerade i jobbet är ofta de som klarar sig bäst när de blir av med jobbet.

Samma faktorer kan också vara det som avgör om man våndas eller inte inför den stundande pensionen resonerar Maria Farm.

- Det handlar mycket om varifrån självkänslan styrs, om du känner att du är tillräckligt bra som person utan att det hänger på externa faktorer som prestation. Har man en stor del av självkänslan investerad i jobbet blir det tomt när det försvinner.

Det innebär inte att du ska känna dig tvungen att fylla vardagen med en massa kurser, möten och måsten. Fundera i stället på vad du verkligen vill göra eller inte göra, råder Maria Farm.

- Du har jobbat hela ditt liv, du har gjort ditt. Du kanske inte vill hämta barnbarn varje dag på förskolan. Jag tänker att pensionen också måste få vara en tid att njuta av.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.