Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionens krav kan påverka valutgången

Frågan om jobben är den överlägset viktigaste valfrågan för Unionens medlemmar. Det visar Kollegas egen undersökning. Cirka en tredjedel av de tillfrågade uppger också att partiernas ställningstagande till Unionens krav påverkar hur de röstar.
Niklas Hallstedt Publicerad

43 procent av de tillfrågade anser att jobben hamnar högst på listan över de frågor som är viktiga i valet. Som nummer två kommer välfärdspolitiken med 29 procent. Därefter är hoppet långt ned till miljön som tio procent anser vara viktigast. Tolv procent svarar att inget av dessa tre är viktigast, och ytterligare fem procent svarar vet ej.

En klar majoritet, 77 procent, tycker att Unionen ska utnyttja valet för att sätta press på politikerna och kräva besked i viktiga frågor. En stor andel, 80 procent, anser också att de krav på bland annat höjd a-kassa, reformerad sjukförsäkring, satsning på kompetens, kvalificerade jobb och en ny innovationspolitik som ingår i Unionen valplattform är viktiga. En viss betydelse kan Unionen ha för valutgången. 30 procent av de tillfrågade uppger nämligen att partiernas hållning till Unionens krav påverkar hur de röstar.

Men vad man anser är viktiga valfrågor och Unionens roll i valrörelsen skiljer kraftigt beroende på var man har sina partisympatier.

För moderater och folkpartister är jobben den helt dominerande valfrågan. Till exempel anser 65 procent av folkpartisterna att det är den viktigaste frågan. För socialdemokrater och vänsterpartister är det i stället välfärdspolitiken som står i fokus, medan det för miljöpartister är miljöfrågorna.

Och uppfattningen att Unionen ska sätta press på politikerna är betydligt mer utbredd hos dem som har sina sympatier hos de rödgröna än hos allianspartierna.

Ännu tydligare blir partiskillnaderna i synen på Unionens krav. Hos de rödgröna anser mellan 92 och 100 procent att det är viktiga frågor i valet. Bara 41 procent av centerpartisterna tycker samma sak.

På liknande vis förhåller det sig när det handlar om huruvida partiernas hållning till Unionens krav påverkar vad man röstar på. Ja, svarar mellan 40 och 50 procent av de rödgröna. Samma sak svarar bara 17 procent av moderaterna och 7 procent av kristdemokraterna.

Undersökning bygger på 1 071 webbintervjuer med medlemmar i Unionen gjorda av Novus Opinion i juli.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.