Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionens a-kassa JO-anmäld

Efter fyra månaders arbetslöshet hade medlemmen fortfarande inte fått ett öre i ersättning. Till slut fick hon nog och JO-anmälde a-kassan.
Niklas Hallstedt Publicerad

I sin anmälan berättar hon att hon sökt kassan ett tiotal gånger för att få besked. Svaren hon har fått har bland annat varit: "Nej, du kan inte få prata med din handläggare - vi kopplar inte fram samtal" och "Vi har inga besked att ge, du får ge dig till tåls på beslutet".

Medlemmen skriver att hon en gång gick med i a-kassan för att ha en försäkring vid arbetslöshet, nu känner hon sig lurad. Efter att ha betalt avgift i 15 år lyckas hon inte ens få ett besked från kassan.

Familjen har fått kämpa för att klara sig och tvingats låna för betala sina räkningar, däribland en "liten bisarr" sådan från a-kassan, berättar hon.

A-kassan har brutit mot det avtal som finns, hävdar medlemmen som ber JO om hjälp för att få kassan att inse att den gör fel.

Inger Lindström, chef för Unionens a-kassa, konstaterar att det i en del fall tar tid innan beslutet fattas.

- Det kan hända att ett ärende drar ut till fyra månader. Vissa ärenden, exempelvis om man haft eget företag, är mer utredningskrävande än andra. Men det tillhör inte vanligheterna.

Att en person inte skulle lyckas få kontakt med a-kassan på fyra månader  "känns lite främmande", säger Inger Lindström.

- Men vi får titta över hur vi har skött det här.

Även om ett ärende hanteras snabbast möjligt och alla uppgifter som krävs finns med från början kan ersättningen aldrig komma förrän tidigast efter fyra veckor, bland annat därför att a-kassekorten ska fyllas i för två veckor.

- Det kan vi inte göra något åt. Däremot styr vi över våra handläggningstider, konstaterar Inger Lindström.

A-kassan har nu fått till november på sig att yttra sig över JO-anmälan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.