Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionens Björkman ser USA som en förebild

När det gäller jobb och tillväxt kan Sverige lära av USA.
Den amerikanska staten närmare bestämt. Det menar Unionens Hans Björkman.
Rickard Jakbo Publicerad 29 juni 2010, kl 13:25

Från svensk horisont är vi vana att betrakta USA som ett extremt marknadsorienterat samhälle, där statens inflytande är minimalt. Men när det gäller uppfinningar och nya produkter är det tvärtom: den amerikanska staten är mycket aktiv, menar Hans Björkman.

- Det kommer lika mycket riskkapital från den amerikanska staten som från affärsänglarna i USA. Där har man lagar som säger att en viss procent av myndigheternas budget ska gå till innovationsupphandling, säger Hans Björkman, förbundsekonom på Unionen med ansvar för innovationspolitik och entreprenörskap.

Han driver frågan om innovationsupphandling, vilket lite förenklat betyder att staten bestämmer sig för att köpa in ny teknik och nya metoder. Myndigheterna stimulerar därmed utvalda branscher att utveckla nya produkter. Det är inom detta område som USA ligger långt framme.

När Hans Björkman är ute och föreläser kommer hans mest lyckade exempel från USA. Ett är när president Kennedy satte upp ett mål om att skicka en människa till månen och la stora resurser på det. Ett mer jordnära område är det medicinska.

- Universitetssjukhusen skulle till exempel kunna utlysa en anbudstävling för att lösa ett visst medicinskt problem.

Den här metoden är helt nödvändig för att klara sysselsättningen på sikt, menar Björkman.

Kan det inte bli statliga felsatsningar?

- Visst kommer man att göra fel. Men titta på de duktiga affärsänglarna. Av tio satsningar blir en till två riktigt bra och några blir ganska bra. Resten blir inte så bra.

Men allt är inte bra med USA:s jobbpolitik. Låga skatter, större löneklyftor och många låglönejobb tror Björkman mindre på.

- Jag vill se ett samhälle där det fungerar! Ser man praktiskt på hur man skapar jobb och välstånd så håller inte den argumentationen.

Ligger det inte något i påståendet att sänkta löner ger fler jobb?

- Jo, det kan nog vara så på kort sikt. Men vi vill ha välbetalda, bra jobb. Man driver utvecklingen framåt genom att skapa kvalificerade jobb, och med dem kommer mindre kvalificerade jobb att skapas också.

I stället för att öppna upp för låglönejobb borde de offentliga medlen användas till att hjälpa små och medelstora företag med nya idéer, menar Hans Björkman. Bland annat behövs skatteincitament som gör det intressant för dem att satsa på forskning och kompetensutveckling, anser han.

- Sedan kan vi inte ha ett företagsklimat som är sämre än på andra håll om vi vill skapa många jobb. Men man kan skapa ett bra företagsklimat på många sätt. Ta flexibiliteten, den kan man skapa genom att satsa på kompetens. Bara att kunna flera språk utökar ju arbetsmarknaden väsentligt.

I den svenska diskussionen om jobben har det varit för lite fokus på tjänsterna, tycker han. Bland annat därför har han länge jobbat för att regeringen ska inrätta ett handels och tjänsteinnovationsinstitut i Borås. Eftersom många tjänsteföretag saknar forsknings och utvecklingsavdelningar behöver staten och högskolan hjälpa till, resonerar han.

Han håller med om att tjänstesektorn även i framtiden kommer att vara beroende av varuproduktionen.

- Ska industrin överleva och utvecklas måste den vara stark när det gäller teknikinnovationer. Men det kommer inte att räcka. Man måste leverera hela lösningar och man måste kunna sälja dem.

Han tar Volvo Lastvagnar som ett exempel.

- En allt större del av deras vinst består av tjänster. Det handlar om förarutbildningar, och om datorprogram som håller koll på hur man kör bränslesnålt.

Just miljöteknik är en bransch där Sverige kan ligga långt framme. Det är också ett område som särskilt lämpar sig för innovationsupphandling.

- Vi måste satsa på miljöteknik av miljöskäl, men också för att vi kan bli duktiga på det. Det handlar om att utveckla tillväxt och välstånd utan att knäcka miljön. Och ställer vi om på ett bra sätt innebär det massor av jobb och tillväxt.

Fakta

Hans Björkmans viktigaste förslag
för ökad sysselsättning:

  • Satsa rejält på kompetensutveckling och forskning
  • Skapa en politik som utvecklar Sverige som industri och tjänstenation, bland annat genom en satsning på tjänster
  • Styr satsningarna mot de stora utmaningarna: energi, miljö, klimat, demografi och hälsa
  • Ta tillvara de anställdas förmåga och kunskaper i företagens och organisationernas innovations och utvecklingsarbete

  

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.