Från svensk horisont är vi vana att betrakta USA som ett extremt marknadsorienterat samhälle, där statens inflytande är minimalt. Men när det gäller uppfinningar och nya produkter är det tvärtom: den amerikanska staten är mycket aktiv, menar Hans Björkman.

- Det kommer lika mycket riskkapital från den amerikanska staten som från affärsänglarna i USA. Där har man lagar som säger att en viss procent av myndigheternas budget ska gå till innovationsupphandling, säger Hans Björkman, förbundsekonom på Unionen med ansvar för innovationspolitik och entreprenörskap.

Han driver frågan om innovationsupphandling, vilket lite förenklat betyder att staten bestämmer sig för att köpa in ny teknik och nya metoder. Myndigheterna stimulerar därmed utvalda branscher att utveckla nya produkter. Det är inom detta område som USA ligger långt framme.

När Hans Björkman är ute och föreläser kommer hans mest lyckade exempel från USA. Ett är när president Kennedy satte upp ett mål om att skicka en människa till månen och la stora resurser på det. Ett mer jordnära område är det medicinska.

- Universitetssjukhusen skulle till exempel kunna utlysa en anbudstävling för att lösa ett visst medicinskt problem.

Den här metoden är helt nödvändig för att klara sysselsättningen på sikt, menar Björkman.

Kan det inte bli statliga felsatsningar?

- Visst kommer man att göra fel. Men titta på de duktiga affärsänglarna. Av tio satsningar blir en till två riktigt bra och några blir ganska bra. Resten blir inte så bra.

Men allt är inte bra med USA:s jobbpolitik. Låga skatter, större löneklyftor och många låglönejobb tror Björkman mindre på.

- Jag vill se ett samhälle där det fungerar! Ser man praktiskt på hur man skapar jobb och välstånd så håller inte den argumentationen.

Ligger det inte något i påståendet att sänkta löner ger fler jobb?

- Jo, det kan nog vara så på kort sikt. Men vi vill ha välbetalda, bra jobb. Man driver utvecklingen framåt genom att skapa kvalificerade jobb, och med dem kommer mindre kvalificerade jobb att skapas också.

I stället för att öppna upp för låglönejobb borde de offentliga medlen användas till att hjälpa små och medelstora företag med nya idéer, menar Hans Björkman. Bland annat behövs skatteincitament som gör det intressant för dem att satsa på forskning och kompetensutveckling, anser han.

- Sedan kan vi inte ha ett företagsklimat som är sämre än på andra håll om vi vill skapa många jobb. Men man kan skapa ett bra företagsklimat på många sätt. Ta flexibiliteten, den kan man skapa genom att satsa på kompetens. Bara att kunna flera språk utökar ju arbetsmarknaden väsentligt.

I den svenska diskussionen om jobben har det varit för lite fokus på tjänsterna, tycker han. Bland annat därför har han länge jobbat för att regeringen ska inrätta ett handels och tjänsteinnovationsinstitut i Borås. Eftersom många tjänsteföretag saknar forsknings och utvecklingsavdelningar behöver staten och högskolan hjälpa till, resonerar han.

Han håller med om att tjänstesektorn även i framtiden kommer att vara beroende av varuproduktionen.

- Ska industrin överleva och utvecklas måste den vara stark när det gäller teknikinnovationer. Men det kommer inte att räcka. Man måste leverera hela lösningar och man måste kunna sälja dem.

Han tar Volvo Lastvagnar som ett exempel.

- En allt större del av deras vinst består av tjänster. Det handlar om förarutbildningar, och om datorprogram som håller koll på hur man kör bränslesnålt.

Just miljöteknik är en bransch där Sverige kan ligga långt framme. Det är också ett område som särskilt lämpar sig för innovationsupphandling.

- Vi måste satsa på miljöteknik av miljöskäl, men också för att vi kan bli duktiga på det. Det handlar om att utveckla tillväxt och välstånd utan att knäcka miljön. Och ställer vi om på ett bra sätt innebär det massor av jobb och tillväxt.