Regeringens förslag innebär att jämställdhetsplaner och kartläggningar bara ska behöva göras var tredje år.
Medan TCO anser att det i vissa fall kan vara bra att lönekartläggningar inte görs för ofta, anser Unionen att tre års uppehåll är för långt.
- Arbetsgivarna klagar på att det tar sådan tid att göra lönekartläggningar. Men gör man det igen efter ett år blir det mycket enklare. Skulle man vänta tre år blir det ett jättejobb igen eftersom det hinner hända så mycket på företagen, säger Ulla-Maria Jonsson.
- Det kan dessutom innebära att anställda kan leva med diskriminerande löner en längre tid och leda till många fler tvister.
Ulla-Maria Jonsson tror för sin del inte att treårsgränsen skulle innebära att fler företag genomförde lönekartläggningar. I dag är det bara hälften av företagen som gör det.
- De tycker att det tar för lång tid. De vill inte heller släppa in det lokala facket och ge dem insyn i lönerna. Ofta tycker de att de sköter det här bäst själva.
Därför anser Ulla-Maria Jonsson att man i stället ska skärpa lagen så att företag som inte genomför lönekartläggningar lättare och snabbare ska kunna dras inför Jämställdhetsnämnden.
Liksom TCO anser Unionen att det är fel att, som regeringen föreslår, låta företag med färre än 25 anställda slippa göra handlingsplaner. I dag slipper bara företag med färre än 10 anställda.
