Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Unionen kallsinnig till minimilöner i lag
I går förklarade Teknikföretagens chefsjurist Anders Weihe för kollega.se varför han helst ser att Sverige lagstiftar om minimilöner. Unionens förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt delar inte Weihes uppfattning.
- Denna representant för arbetsgivarna överträffar sig själv i tramsighet. Vi är överens med i princip hela näringslivet om att vi vill bevara den svenska modellen, som bygger på avtal, inte lagstiftning, säger han.
- Denna representant för arbetsgivarna överträffar sig själv i tramsighet. Vi är överens med i princip hela näringslivet om att vi vill bevara den svenska modellen, som bygger på avtal, inte lagstiftning, säger han.
EG-domstolen ser i sin Lavaldom inte något hinder för den svenska modellen. Det man säger är att det i Sverige måste finnas skydd mot bland annat för låga löner också för utländska arbetare som jobbar här tillfälligt. Anders Weihe förordar lag, och gissar att en lägsta tillåten månadslön då hamnar runt 10 000 kronor.
- Han ger sin bild av vad han tycker är rimligt att försörja sig på. Det är fullständigt obegripligt. Det visar tydligt hur viktigt det var att vi fick upp lägstlönerna i våra avtal till 15 000, säger Lars-Bonny Ramstedt.
Ramstedt ser hellre att fack och arbetsgivare gemensamt utformar avtal som ger också arbetare utstationerade i Sverige ett bra skydd.
- Det här berör inte bara byggnadsarbetare i Vaxholm. Det berör i högsta grad också tjänstemän. Till exempel indiska tekniker som vi vet har varit här och jobbat för 10 000-11 000 när deras svenska kollegor får 45 000, där arbetsgivarens enda syfte har varit att dumpa lönerna.
Varför är lagstiftad minimilön så fel?
- Det är en principfråga. Vill vi ha den svenska modellen? Samma personer som nu går ut med att man vill reglera minimilöner i lag hyllar den svenska modellen. Vi har samsyn i Sverige att det är så vi vill ha, att parterna tar ansvar. Det är för det våra medlemmar betalar sina avgifter.
Kan man skydda utländska arbetare i svenska kollektivavtal trots att de inte omfattas av dem?
- Det är klart att man kan. Allt går bara man vill. Vill vi behålla den svenska modellen så kan parterna träffa avtal som tål att hantera arbetare som jobbar tillfälligt i Sverige, säger Lars-Bonny Ramstedt.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
