Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionen förlorade i AD

Om ett företag vet med sig år efter år att det uppstår en arbetstopp under våren. Är det då förutsägbart och möjligt att planera så att de anställda inte behöver jobba övertid? Den frågan ville Unionen att Arbetsdomstolen skulle pröva. Nu har man fått ett svar.
Linda Svensson Publicerad

Trycket på Bilprovningen är alltid hårdare under våren. Avställda sommarfordon, som motorcyklar och husvagnar, ska besiktigas och många är de ägare som väntar till sista minuten.

På Bilprovningen i Västerås innebar det att 18 anställda jobbade totalt 142 timmars övertid i maj 2007, det vill säga 7,9 timmar per person. Siffran är inte alarmerande kan tyckas. Men Unionen menar att de "särskilda skäl" som enligt kollektivavtalet ska finnas för att arbetsgivaren ska kunna beordra övertid inte kan gälla, eftersom arbetsgivaren i det här fallet väl känner till att samma situation uppstår varje vår.

- Exemplet kan framstå som futtigt i skenet av den bild man har av arbetslivet i övrigt. Men Bilprovningen är en genomreglerad arbetsplats, där följer man till punkt och pricka de avtal och regler man har, säger Martin Wästfelt, jurist på Unionen.

Arbetsdomstolen instämmer i principen att särskilda skäl ska finnas även från första övertidstimmen. I det här fallet tycker AD att arbetsgivaren också har uppfyllt det kravet. AD menar att det är svårt att veta exakt när arbetstoppen inträffar, det skulle kunna vara april likaväl som juni, och också hur stor arbetsbelastningen kommer att vara. Dessutom anser man att omfattningen på övertiden inte är så betydande.

Det här var första gången som regeln om "särskilda skäl" prövades i domstol. Det betyder inte att det är få som arbetar övertid. Snarare att övertiden är ett välkommet tillskott i kassan för många arbetstagare.

- Vi har en massa medlemmar som vill jobba övertid. I det här fallet ville klubben driva ärendet vidare, men annars är det inget större tryck i frågan, säger Martin Wästfelt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.