Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Tung reform för a-kassorna

Antalet meddelanden om aktivitetsrapporter som inte lämnats in har strömmat till Unionens a-kassa sedan starten i höstas.
- Sammanfattningsvis kan jag säga att det har fungerat, men inte utan ansträngning, säger Inger Lindström, kassaföreståndare.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad 18 december 2013, kl 15:33

De nya reglerna, som beslutades av riksdagen i våras, innebär att den som söker jobb måste lämna in en rapport till Arbetsförmedlingen varje månad,  där det framkommer vad man gjort för att ta sig ur sin arbetslöshet. Rapporterna ska utgöra grund för de samtal Arbetsförmedlingens handläggare sedan håller med arbetssökande.

Den som inte kan visa att man aktivt har sökt jobb och deltagit i aktiviteter som rekryteringsträffar, jobbsökarkurser och andra informationsträffar, riskerar att få sin a-kassa indragen.

Det innebär såklart ett mycket större tryck på a-kassorna, som också rustade för antalet meddelanden om uteblivna aktivitetsrapporter. Men trots att man förberedde sig blev antalet meddelanden långt över prognosen. Arbetsförmedlingen räknade på ett "värstascenario" på 160 000 meddelanden per år. De första två månaderna kom det in 70 000.

- Vi har kunnat hantera den jättemängd ärenden som kom, men vi fick tänka om utifrån den planering vi hade gjort innan allt drog igång, säger Inger Lindström.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, har gått igenom hur a-kassorna och Arbetsförmedlingen implementerat de nya reglerna sedan starten i september. Resultatet visar att systemet hade en del barnsjukdomar. Till exempel skickade Arbetsförmedlingen ut fel datum för att lämna in rapporterna till 8 000 arbetssökande. A-kassorna tyckte att den egna tillämpningen av reglerna fungerat bra. Däremot ansåg många kassor att underlaget från Arbetsförmedlingen i flera fall varit dåligt. När kassorna frågat om kompletterande uppgifter har det också varit svårt att få ut från Arbetsförmedlingen.

 Mängden ärenden till Unionens a-kassa har avtagit något men är fortfarande stor.

- Vi förväntar oss att det kommer att bli färre, men det som oroar mig mest är att det är många personer som får fler meddelande på meddelande och då vandrar man ganska snabbt ned i trappan och riskerar att hamna utanför ersättningsrätten, säger Inger Lindström.  

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.