Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Tung reform för a-kassorna

Antalet meddelanden om aktivitetsrapporter som inte lämnats in har strömmat till Unionens a-kassa sedan starten i höstas.
- Sammanfattningsvis kan jag säga att det har fungerat, men inte utan ansträngning, säger Inger Lindström, kassaföreståndare.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

De nya reglerna, som beslutades av riksdagen i våras, innebär att den som söker jobb måste lämna in en rapport till Arbetsförmedlingen varje månad,  där det framkommer vad man gjort för att ta sig ur sin arbetslöshet. Rapporterna ska utgöra grund för de samtal Arbetsförmedlingens handläggare sedan håller med arbetssökande.

Den som inte kan visa att man aktivt har sökt jobb och deltagit i aktiviteter som rekryteringsträffar, jobbsökarkurser och andra informationsträffar, riskerar att få sin a-kassa indragen.

Det innebär såklart ett mycket större tryck på a-kassorna, som också rustade för antalet meddelanden om uteblivna aktivitetsrapporter. Men trots att man förberedde sig blev antalet meddelanden långt över prognosen. Arbetsförmedlingen räknade på ett "värstascenario" på 160 000 meddelanden per år. De första två månaderna kom det in 70 000.

- Vi har kunnat hantera den jättemängd ärenden som kom, men vi fick tänka om utifrån den planering vi hade gjort innan allt drog igång, säger Inger Lindström.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, har gått igenom hur a-kassorna och Arbetsförmedlingen implementerat de nya reglerna sedan starten i september. Resultatet visar att systemet hade en del barnsjukdomar. Till exempel skickade Arbetsförmedlingen ut fel datum för att lämna in rapporterna till 8 000 arbetssökande. A-kassorna tyckte att den egna tillämpningen av reglerna fungerat bra. Däremot ansåg många kassor att underlaget från Arbetsförmedlingen i flera fall varit dåligt. När kassorna frågat om kompletterande uppgifter har det också varit svårt att få ut från Arbetsförmedlingen.

 Mängden ärenden till Unionens a-kassa har avtagit något men är fortfarande stor.

- Vi förväntar oss att det kommer att bli färre, men det som oroar mig mest är att det är många personer som får fler meddelande på meddelande och då vandrar man ganska snabbt ned i trappan och riskerar att hamna utanför ersättningsrätten, säger Inger Lindström.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.