- Finansbranschen har varit orsak till i stort sett alla finansiella kriser sedan första världskriget. Med hjälp av det analyssystem jag vill se skulle vi få tidiga varningssignaler och slippa vara med om att fler finansiella bubblor spricker, säger Roland Spånt.
- Då skulle man också få en pluralism med fler tankar så att någon kan gå emot den förre amerikanske riksbankschefen Greenspans och andra mäktiga finansmänniskors uppfattningar. Som när de säger att allt är bra fast det inte är det.
Roland Spånt anser att när nu regeringen beslutat om att ge lånegarantier och också kan skjuta till pengar till krisdrabbade banker blir det som en belöning till den som tar stora risker.
Samtidigt tycker han att det är okej att man gör så i dagens situation, på villkor att utlånade pengar betalas tillbaka av bankerna.
- Men då borde man också tillsätta en kommission med oberoende experter som analyserar hur dagens situation har uppkommit, så att man kan undvika att det blir så här igen. Annars är det meningslöst att satsa pengar på det här.
När det gäller Riksbankens miljardlån till investmentbanken Carnegie har Roland Spånt svårt att ta ställning.
- Carnegie har brustit i omdöme i åratal och tagit enorma risker, vilket resulterat i dåliga affärer. Och när Riksbanken nu pumpar in pengar i banken är det som att efterskänka skulden åt en syndare.
- Å andra sidan har ingen annan än Riksbanken och Finansinspektionen insyn i bankens räkenskaper och vet vad som händer om den går omkull eller inte. Och då är frågan om man ska lita på dem eller inte. Vilket jag inte gör, säger Roland Spånt.
Är det inte risk för att banker som får statligt stöd vid kriser fortsätter ta för stora risker framöver?
- Jo, säkert är det så. Inom nationalekonomin kallas det för moral hazard när man inte tar ansvar för sina handlingar därför att man vet att någon annan alltid kommer att hjälpa en om man råkar illa ut. Men då har det oftast gällt utvecklingsländerna. Där bland annat svenska banker sagt att det inte är rätt att stötta de här länderna för mycket därför att då tar de inget ansvar.
Tror du skattebetalarna får betala för det statliga stödpaketet?
- Efter finanskrisen på 90-talet höjde bankerna sina marginaler genom att man fick mindre ränta på det man sparade och fick betala mer ränta för det man lånade. Och i slutändan blir det säkert så nu också.
- Men vi kommer också att få betala genom att vi får en väsentligt lägre tillväxt nästa år, vilket kommer att betyda 100 000 fler arbetslösa. Och att det blir ett stort hack i vår välfärdskurva.
Roland Spånt lyfte fram sin idé om ett analyssystem vid ett möte där Riksbankens ledning deltog i förra veckan.
- Men jag fick bara något slags god dag yxskaft-svar. De skämdes nog lite eftersom de säkert insåg att de borde ha insett farorna med lånebubblan, säger Roland Spånt.
Fakta
Riksdagen har beslutat om en plan för att försöka göra det finansiella systemet mer stabilt. I planen ingår bland annat att bankkunder får en insättningsgaranti på en halv miljon kronor per person och bank, att staten garanterar att bankerna själva kan låna pengar och att man bygger upp en stabilitetsfond för eventuella problem i framtiden. Fondens värde ska så småningom uppgå till drygt 150 miljarder kronor. Hela stödpaketet får kosta maximalt 1 500 miljarder kronor.
