Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
TCO-ekonom spår 100 000 fler arbetslösa
Att riksdagen har beslutat bygga upp en stabilitetsfond på 150 miljarder kronor är en meningslös åtgärd. Istället borde en bråkdel av pengarna satsas på ett analyssystem som kan förebygga finansiella kriser i framtiden, anser TCO:s chefsekonom Roland Spånt.
- Finansbranschen har varit orsak till i stort sett alla finansiella kriser sedan första världskriget. Med hjälp av det analyssystem jag vill se skulle vi få tidiga varningssignaler och slippa vara med om att fler finansiella bubblor spricker, säger Roland Spånt.
- Då skulle man också få en pluralism med fler tankar så att någon kan gå emot den förre amerikanske riksbankschefen Greenspans och andra mäktiga finansmänniskors uppfattningar. Som när de säger att allt är bra fast det inte är det.
Roland Spånt anser att när nu regeringen beslutat om att ge lånegarantier och också kan skjuta till pengar till krisdrabbade banker blir det som en belöning till den som tar stora risker.
Samtidigt tycker han att det är okej att man gör så i dagens situation, på villkor att utlånade pengar betalas tillbaka av bankerna.
- Men då borde man också tillsätta en kommission med oberoende experter som analyserar hur dagens situation har uppkommit, så att man kan undvika att det blir så här igen. Annars är det meningslöst att satsa pengar på det här.
När det gäller Riksbankens miljardlån till investmentbanken Carnegie har Roland Spånt svårt att ta ställning.
- Carnegie har brustit i omdöme i åratal och tagit enorma risker, vilket resulterat i dåliga affärer. Och när Riksbanken nu pumpar in pengar i banken är det som att efterskänka skulden åt en syndare.
- Å andra sidan har ingen annan än Riksbanken och Finansinspektionen insyn i bankens räkenskaper och vet vad som händer om den går omkull eller inte. Och då är frågan om man ska lita på dem eller inte. Vilket jag inte gör, säger Roland Spånt.
Är det inte risk för att banker som får statligt stöd vid kriser fortsätter ta för stora risker framöver?
- Jo, säkert är det så. Inom nationalekonomin kallas det för moral hazard när man inte tar ansvar för sina handlingar därför att man vet att någon annan alltid kommer att hjälpa en om man råkar illa ut. Men då har det oftast gällt utvecklingsländerna. Där bland annat svenska banker sagt att det inte är rätt att stötta de här länderna för mycket därför att då tar de inget ansvar.
Tror du skattebetalarna får betala för det statliga stödpaketet?
- Efter finanskrisen på 90-talet höjde bankerna sina marginaler genom att man fick mindre ränta på det man sparade och fick betala mer ränta för det man lånade. Och i slutändan blir det säkert så nu också.
- Men vi kommer också att få betala genom att vi får en väsentligt lägre tillväxt nästa år, vilket kommer att betyda 100 000 fler arbetslösa. Och att det blir ett stort hack i vår välfärdskurva.
Roland Spånt lyfte fram sin idé om ett analyssystem vid ett möte där Riksbankens ledning deltog i förra veckan.
- Men jag fick bara något slags god dag yxskaft-svar. De skämdes nog lite eftersom de säkert insåg att de borde ha insett farorna med lånebubblan, säger Roland Spånt.
Fakta
Riksdagen har beslutat om en plan för att försöka göra det finansiella systemet mer stabilt. I planen ingår bland annat att bankkunder får en insättningsgaranti på en halv miljon kronor per person och bank, att staten garanterar att bankerna själva kan låna pengar och att man bygger upp en stabilitetsfond för eventuella problem i framtiden. Fondens värde ska så småningom uppgå till drygt 150 miljarder kronor. Hela stödpaketet får kosta maximalt 1 500 miljarder kronor.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
