Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Svenska modellen på spel

På Ericsson på Lindholmen i Göteborg går man i väntans tider. Martin Reteike, löneförhandlare för Unionenmedlemmarna på företaget, anser att vi står inför ett viktigt vägskäl detta avtalsår. Ska den svenska modellen bära eller brista?
Johanna Rovira Publicerad

- Våra medlemmar märker nog inte så mycket av avtalsrörelsen och vi i klubben - vi väntar mest. Vi har ingen härifrån som deltar i delegationen men det är tydligt att detta avtalsår blir en kraftmätning. Lyckas arbetsgivarna med nollavtal är vi inne i en ny värld, säger Martin Reteike.

På Ericsson på Lindholmen har kunskaperna om kollektivavtalet varit låg - varken chefer eller anställda har riktigt förstått kopplingen mellan avtalet och de regler och förmåner som finns. Under hösten har Unionenklubben drivit en kampanj bland sina 380 medlemmar för att öka kunskaperna om avtalets innehåll.

Löneökning ingår i konceptet

Enligt Martin Reteike förväntar sig medlemmarna en årlig löneökning. Det ingår liksom i konceptet. Ändå har klubben på Ericsson haft svårt att få ut ett öre mer än vad det centrala avtalet säger. Blir det ett nollavtal centralt, ja då kommer nog medlemmarna att bli ordentligt snuvade på sina förväntningar, tror Martin Reteike.

- Skriver vi under ett centralt nollavtal, så har vi ju inte längre möjlighet att strejka. Hur mycket tryck kan vi ha på en lokal löneförhandling utan strejkrätt? Stridsrätten är central.

- Individgarantin har våra medlemmar lärt sig att leva med. De upplever den som en skamgräns. En höjning som ligger under garantin är en icke-höjning.

Förutom pengar står årliga lönekartläggningar och ett rättvist och tydligt vinstdelningssystem på önskelistan från Ericssonklubben i Göteborg.

- Vi vurmar mycket för lönekartläggning. Sedan 2002-2003 har vi arbetat seriöst med lönekartläggning lokalt här i Göteborg och vi ser hur mycket det behövs. Vi vill ha in årliga lönekartläggningar avtalsvägen eftersom det händer så mycket på ett år - vart tredje år räcker inte.

- Kravet på kompetensutbildning är inte ointressant, men inom Ericsson har vi redan en tydlig process för att planera kompetensutveckling. Hade det handlat om kompetenskonton som man kan flytta mellan olika arbetsgivare hade det varit betydligt mer intressant, säger Martin Reteike. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.