Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Svensk arbetsrätt ska utredas
Svensk lag strider mot EU:s utstationeringsdirektiv. Det slog EG-domstolen fast i det omstridda målet mellan Byggnads och det lettiska byggföretaget Laval. Nu ska en utredare se över lag och rätt, och vad som måste ändras.
- Det brådskar att komma igång. Vi ska inte överlåta åt någon annan att hantera konsekvenserna av domen, sade arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin vid en pressträff på måndagen.
Han har haft en första träff med arbetsmarknadens parter för att diskutera inriktningen på utredarens direktiv.
- Vi har haft ett sansat, lågmält och konstruktivt möte. Det råder bred samsyn om arbetets form, tempo och vad vi vill uppnå, sade Littorin.
Han betonade vikten av att bibehålla den svenska modellen.
- Jag är i grunden av den uppfattningen att avtal alltid är bättre än lag. Nu befinner vi oss i den situationen att två rättigheter krockar med varandra, men EG-domen ifrågasätter inte den svenska modellen.
Det är Lex Britannia, ett tillägg till mbl, som EG-domstolen anser hindrar den fria rörligheten och diskriminerar utländska företag.
Littorin vill inte se lagstadgade minimilöner eller allmängiltigförklaring av kollektivavtal.
Minimilöner kan Svenskt Näringsliv och Teknikföretagens chefsjurist Anders Weihe tänka sig. I ett pressmeddelande skriver han att det bör "införas en lagstadgad minimilön som gäller för alla företag, svenska som utländska".
Från fackligt håll vill man hellre avtala om lägstlöner.
Fakta
Lex Britannia är ett tillägg till medbestämmandelagen som innebär att svenska fack kan ta till stridsåtgärder mot ett utländskt företag, även om detta är bundet av avtal i annat land, om villkoren i det utländska avtalet är avsevärt sämre än villkoren i ett svenskt avtal.
Utstationeringsdirektivet innebär att ett företag som tillfälligt utför arbete i ett annat EU-land måste respektera värdlandets minimivillkor.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
