Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Strid om ny lönemodell

Den svenska modellen för lönebildning är på väg att förändras. Men oenigheten är stor om hur detta ska ske.
Niklas Hallstedt Publicerad

Idag är det industrin som går före och sätter nivån, det så kallade märket, för de svenska löneavtalen. Men kritiken mot systemet växer. Modellen hämmar företagens utvecklingskraft, för vissa branscher hamnar nivån för högt, för andra för lågt, hävdas i en rapport från näringslivets forskningsinstitut Ratio.

Både fack och arbetsgivare tycks eniga om att modellen kommer att förändras. Men i vilken grad är man oenig om.

Unionens ordförande Mari-Ann Krantz tror att grundidén trots allt har framtiden för sig.
 - Vi borde jobba med att ytterligare utvidga samarbetet. Vi fick ett bra avtal 1997 när vi träffade industriavtalet. Men sedan kan man diskutera vilka som ska sätta märket. I dag är även tjänstesektorn internationellt konkurrensutsatt, sa Mari-Ann Krantz i en debatt i Almedalen.

Även Teknikföretagens Karl-Olof Stenqvist anser att modellen mycket väl kan fortleva.
- Det kommer alltid att finnas ett märke,  men det måste finnas ett märke som ger större utrymme. Det här har inte fungerat som vi tänkt oss. Modellen måste vara accepterad, annars måste vi tänka igenom om vi ska fortsätta med den.

Alternativet är, anser Stenqvist, mer lokal lönebildning och ändrade konfliktregler.
- Att vi inte får några konflikter beror på att arbetsgivarna viker ned sig gång på gång. Arbetsgivarna har inget vapen, den som tar till lockout skjuter sig själv i foten.

Störst skepsis till den nuvarande modellen hade Almegas Jonas Milton som inte trodde att den skulle överleva de kommande tio åren.


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.