- Det finns yrken inom industrin där lärlingsutbildningen kan passa, det kan vara småyrken som exempelvis verktygsmakare eller låssmed. Men ofta krävs mycket yrkesteori, det är svårt att gå bredvid och lära sig, säger Karin Thapper, utbildningsexpert på Teknikföretagen.
Regeringen vill att det i framtiden ska finnas 30 000 platser där eleverna kombinerar studier med arbete på företagen. Tanken är att lärlingsutbildningarna ska förbättra ungdomarnas chans att få jobb, och dessutom minska avhoppen från gymnasiet.
Men de resultaten har inte nåtts i den försöksverksamhet som funnits sedan 2008. Enligt Sydsvenskan står hälften av platserna på försöksutbildningarna tomma. Dessutom är det samma avhoppsfrekvens på dessa utbildningar som i resten av gymnasieskolan, uppger tidningen.
Och från industrins sida är man fortfarande mycket tveksam till satsningen.
- De som vi behöver ser vi inte att lärlingsutbildningarna klarar att utbilda. Det sätt som industrin har löst det här på är genom egna industrigymnasier. Fast då kallas det inte för lärlingsutbildning, säger Karin Thapper.
Mindre företag kan dock ha hjälp av utbildningarna, tror hon.
- För de riktigt små företagen, där man kan behöva hjälp med enklare monteringsarbeten, kan det vara intressant.