Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Sömnforskare vill se fler ljusrum på arbetsplatserna
Om ljusterapi verkligen hjälper mot deppighet och depressioner är omdiskuterat. Men sömnforskaren och psykologen Arne Lowden anser nu det finns tillräcklig kunskap för att slå fast att det har effekt. Och han tycker att fler arbetsgivare borde investera i ljusrum åt anställda.
Enligt Arne Lowden kan man räkna med att en tredjedel av kvinnorna och en femtedel av männen känner av säsongsskillnaderna, med bland annat ökad trötthet, sämre sömn och nedstämdhet som följd.
- Då inryms de med mycket små symptom till de som får en depression och behöver behandlas, vilket är ungefär två procent av alla, säger han.
I studier som Arne Lowden och hans kollegor på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet har gjort har de kunnat påvisa att ljusbehandling har effekt.
Nattsköterskor som använde ljuslampor hemma upplevde en positiv effekt. De industriarbetare som fick en stunds ljusterapi på nattskiftet blev piggare på jobbet och sov sedan bättre. Högstadieelever och deras lärare, som fick extraljus på morgonen av ljuslampor installerade i klassrummets tak blev mer morgonpigga på vintern. Produktionen av melatonin minskade och lärare och elever blev sömnigare på kvällen och hade lättare att sova.
- Vi fann att det gav ganska många viss hjälp medan några få blev väldigt hjälpta. Och även om effekterna inte är så stora så är de ändå betydelsefulla, säger Arne Lowden.
- Det extra morgonljuset är befrämjande, inte minst för den som är uppe sent på kvällarna på helgerna, och sedan har svårt att komma in i rätt rytm igen. Det gäller även dem som har skiftarbeten.
Arne Lowden vet att det redan finns ljusrum på många arbetsplatser i dag, men tycker att fler borde ha det.
- Det kan räcka med att man inrättar en hörna med extraljus där personalen kan vara ibland. Men då ska man veta att det inte bara handlar om att tillföra ljus. Man måste också tänka på ljustypen, tidpunkten och intensiteten.
- Man bör också utbilda personalen om sambandet mellan tillgången på ljus och hur det reglerar dygnsrytmen.
Att ordna med ett ljusrum på jobbet kan kosta mellan 15 000 och 50 000 kronor beroende på hur stort det är och hur många nya lysrör som behövs. Det kan också bli nödvändigt med en ommålning eftersom ett ljusrum ska vara vitt, som reflekterar ljuset bäst.
- Men många har också nöjt sig med att sätta in ett par ljusterapilampor i ett rum och då kostar det kanske runt 6 000.
Kan man få hjälp med att ordna ett ljusrum?
- Det brukar de som säljer lamporna kunna göra, säger Arne Lowden.
En väckarklocka som simulerar gryningsljus har lanserats. Finns något vetenskapligt bevis för att den har effekt?
- Jo, det finns det dokumenterade effekter av.
Kan ljusterapi vara farligt om man egentligen inte behöver det?
- Man ska inte stirra in i lamporna, eftersom det kan skada ögonen. Och man måste ha lite koll på när man använder det och vad som händer med ens dygnsrytm. Men eftersom en ljusterapilampa som använts på rätt sätt inte ger mer ljus än om man är ute i solen en dag så kan jag inte se någon överdosrisk.
- Däremot ska man inte lysa upp helt på en nattarbetsplats. En del forskning har visat att om någon utsätts för för mycket ljus på natten så dämpas melatoninet, som också stöder bildandet av antioxidanter, så mycket att det ökar risken för cancer. Därför bör man ta det säkra före det osäkra och undvika det.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
