Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Slåss, fly eller spela död - så hanterar du julstressen

Har du plötsligt lust att byta partner, hyra ut barnen, sparka en kollega på smalbenet och slå chefen på käften? Det kan faktiskt vara helt normalt i dessa tider. Men det finns andra sätt att hantera julstressen.
Anita Täpp Publicerad 14 december 2010, kl 15:05

Med bara en dryg vecka kvar till julafton är det inte konstigt att många känner sig extra stressade just nu. Inte nog med allt som behöver fixas innan julfirandet kan dra igång där hemma. Ofta har man också extra mycket att göra på jobbet innan man kan ta ledigt.

När det är så här pressat uppstår konflikter lättare . Det behövs inte så mycket för att känslorna ska svalla, vilket också kan vara utmattande.

- När vi ställs inför höga krav, så får vi också lägre irritationströskel, och överreagerar lättare. Och det första vi ger oss på då är de vi har omkring oss, säger Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm.

Enligt en undersökning från förra året känner sig nästan åtta av tio svenskar stressade inför julen. Värst är det bland kvinnorna, där fyra av tio uppgav att de kände sig stressade eller mycket stressade, medan bara hälften så många män upplevde samma sak. När det gäller julfirandet tycks vi alltså vara långt ifrån jämlika.

Vad händer i kroppen när vi blir så här stressade?

- Det som reglerar humöret i hjärnan varvar upp och börjar dra igång det så kallade autonoma systemet, som styr hjärtat, blodtrycket och så vidare. Om man varvar upp så reagerar man exempelvis genom att hjärtat slår fortare, och då varvar man upp ännu mer på grund av det. Så det blir alltså som en ond cirkel, säger Torbjörn Åkerstedt.

- Sedan utsöndras stresshormoner som cortisol, som behövdes redan när vi skulle försvara oss i djungeln. Man behöver mer energi och börjar svettas. Det handlar om grundläggande biologiska funktioner som behövts för att vi ska kunna överleva, där kroppen reagerar på stress genom att förbereda sig på en kamp- eller flyktsituation. Och så reagerar vi alltså än i dag, även om det inte är så tidsenligt. Alternativet skulle vara att spela död, det vill säga att man slutar bry sig och blir deprimerad.

Vad kan man göra för att bli mindre stressad?

- I grunden handlar det om att skära ner kraven på sig själv och inte heller överreagera på andras krav. Man kan försöka tänka på att ALLT kanske inte är så viktigt att göra på en gång, man kan kanske göra en del senare i stället. Annars bidrar man till sin stressreaktion.

- I det här ingår kanske att lämna över en del till andra. Men risken är att man då måste övervaka vad andra gör, så att de gör rätt, vilket ju också är stressande. Då blir man kanske ändå bara förbannad och stressad därför att de inte gör som man vill.

- Sen är det ju inte heller säkert att resten av familjen eller kollegorna uppskattar att man försöker lägga på dem saker, det kräver en relativ samstämmighet.

- Och man kan ju också ha en chef som kräver att allt ska vara klart innan man går på julledighet.

Hur undviker man att dra igång konflikter?

- Allt är så klart lättare sagt än gjort. Men att räkna till tio och inte gå ut med en omedelbar reaktion är klokt. 

- Sedan får man försöka ha överseende med kollegor och andra som brusar upp. Att svara vänligt på en provokation kan ha en fantastisk effekt, om man klarar av att göra det.

Fakta

Torbjörns tips mot julstressen:

  • Försök gå undan och fokusera på något annat samtidigt som du andas lugnt en stund.
  • Räkna till tio innan du brusar upp mot någon i omgivningen.
  • Träna på att tacka nej, både till dina egna och andras krav, så att du inte gör saker som du egentligen inte orkar med.
  • Ta en promenad eller motionera på annat sätt en gång varje dag.
  • Ta ett varmt bad.

Har du egna tips på hur man kan hantera stressen? Dela med dig i kommentarsfältet nedan.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.