Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Skattesmäll för företagen ger dyrare hemdator

Publicerad

Skattesmäll för företagen ger dyrare hemdator

Företag som lånar ut datorer till personalen kan drabbas av oförutsedda miljonkostnader. Enligt förhandsbeskedet från Skatterättsnämnden kommer företagen inte att få dra av momsen på de uthyrda datorerna.

- En majoritet av ledamöterna i nämnden var överens om reglerna måste tolkas på så sätt att momsen inte får dras av, säger Niklas von Oelreich, biträdande skattedirektör på Skatterättsnämnden i Stockholm till Dagens Nyheter.

Det har även diskuterats om själva uthyrningen av datorer till personalen borde betraktas som en tjänst och därmed momsbeläggas. Nämnden ansåg dock inte att så är fallet eftersom inte heller uthyrningen ingår i företagens verksamhet.

Beslutet innebär att nämnden följer Riksskatteverkets besked från tidigare i år.

Hur nämndens besked kommer att påverka arbetstagarens kostnad för att hyra en personaldator beror på om och hur avtalen är skrivna.

De anställda som ännu inte tecknat avtal med sina arbetsgivare kan räkna med att den månadskostnad som de kommer att erbjudas blir högre än vad som tidigare sagts. Till exempel kan en anställd som erbjudits en dator som kostar 20 000 kronor få se bruttolöneavdraget öka från 317 kronor till 398 kronor i månaden.

Men många arbetsgivare har varit förutseende och räknat med momsen. Till exempel ABB har erbjudit sina 55 000 anställda ett pris beräknat inklusive moms men med ett löfte om reduktion om avdrag beviljas. Medan Telias erbjudande grundas på att momsen skulle vara avdragsgill.

Bakom begäran om förhandsbesked stod dataföretaget Lap Power. De har beslutat att överklaga beslutet till regeringsrätten.

För offentliga arbetsgivare gäller andra regler än det privata näringslivet. De har rätt att dra av ett belopp motsvarande momsen på alla inköpta varor. Skatterättsnämndens beslut kan innebära att offentliganställda få billigare hemdatorer än personal i offentliga företag. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.