Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Fick cancer - blev av med a-kassan

Anna Hallberg klarade stroke och cancer – men a-kassan rår hon inte på. Hade hon fått sitt cancerbesked två dagar senare hade allt varit annorlunda.
Johanna Rovira Publicerad
Bild på kvinna Anna Hallberg
Om Anna Hallberg hade fått sitt cancerbesked bara några dagar senare hade hon inte befunnit sig i ekonomiskt trångmål Foto: Nicke Messo

Anna Hallberg har haft stor otur i livet. Hon har drabbats av flera svåra sjukdomar, men på något sätt alltid kommit tillbaka.

– Jag har haft otur när det gäller sjukdomar, men tur i oturen samtidigt. Hade inte min son hittat mig efter stroken, hade jag inte suttit här nu, säger Anna Hallberg.

”Här” är Tant Ruts kafé i Kungälv – och det var här i Kungälv, inte långt från kafét, Anna bodde med sin familj när oturen slog till första gången. Efter en tjänsteresa i Tyskland fick hon plötslig migrän och började kräkas. Läkaren avfärdade det som virus, men bara några dagar senare föll hon framstupa in i en skänk, oförmögen att tala och förlamad på höger sida. Äldste sonen, som hade glömt sina nycklar, kom hem, hittade henne liggande utslagen på sovrumsgolvet.

– Det gäller att få hjälp så snart som möjligt när det handlar om stroke – varje sekund dör hjärnceller, säger hon.

En skräckupplevelse

Minnena av vad som hände är diffusa och dimmiga. En ambulans hämtade upp henne och körde henne till sjukhuset i Kungälv.

– Det var en skräckupplevelse för mina söner, men det var tur att det inte hände när jag körde barnen till skolan, säger Anna Hallberg och ryser vid tanken.

Tiden som följde var jobbig och kämpig, men efter tre månader kom hon tillbaka till arbetslivet som laboratorieingenjör på kemikalieföretaget.

Så småningom gick Anna Hallberg upp till 75 procent och fick nya arbetsuppgifter. Men efter ett par trivsamma år kom beskedet – företaget skulle skära ner och Anna Hallbergs tjänst skulle försvinna.

– Jag tycker att jag med mina 25 år som laboratorieingenjör kunde ha fått något labbjobb, men jag övertalades att skriva bort mina 32 år på företaget till förmån för ett vikariat, som alla sade skulle bli förlängt.

– Jag hamnade på en underbemannad avdelning där folk mådde så dåligt att många satt och grät på mötena. Men jag bet ihop och jobbade som en idiot. Jag gick upp till heltid och jobbade en massa övertid.

Sommaren 2021 kom nästa tuffa besked när hennes chef meddelade att hon inte behövde komma tillbaka efter semestern. Vikariatet skulle inte förlängas. Hon var arbetsbefriad fram till den 1 december då anställningen upphörde.

– Jag fick aldrig någon förklaring till varför. Om jag hade misskött mig hade jag förstått det, men jag gjorde allt vad jag kunde. Det är så oerhört tråkigt att få ett så trist avslut när man gett företaget så mycket av ens tid och själ.

Men det skulle bli fler tråkigheter. Den 1 december anmälde hon sig hos Arbetsförmedlingen och a-kassan. Tre dagar senare blev hon uppringd av sin läkare och fick beskedet att hon har tarmcancer.

Gjorde rätt - men det blev fel

Anna Hallberg ringde omedelbart a-kassan och berättade att hon skulle opereras i januari. Det var i och för sig helt enligt alla konstens regler, men hade hon väntat bara 2–3 dagar med att ringa skulle hon inte befinna sig i den ekonomiska knipa hon är i nu.

Enligt dåvarande a-kasseregler blev man nämligen avstängd i 6 så kallade karensdagar innan man kunde kvittera ut a-kasseersättning och inkomstförsäkring. Och Anna hade bara betat av 3,5 av sina 6 obligatoriska dagar.

Hade hennes anställning varat bara en månad till hade hon också klarat sig, eftersom antalet karensdagar vid årsskiftet minskade från 6 till 2.

Men just då var Anna Hallberg mest inställd på att bli fri från sin cancer. Än en gång visade hon på sin okuvliga vilja att bli frisk och hon fixade såväl operation som cellgiftsbehandling, trots diverse biverkningar, som nervskador. Drygt ett år senare stod hon åter till arbetsmarknadens förfogande, åtminstone till 50 procent.

Men då kom nästa kalldusch.

– Det var ingen som upplyste mig om att när jag väl påbörjade mina karensdagar så var jag också tvungen att fullfölja och ta ut alla dagar inom tolv månader, annars skulle jag gå miste om a-kassa.

– Jag har varit med i facket och betalat a-kassa hela mitt liv och inte tagit ut ersättning för en enda dag – nu får jag reda på att det inte räcker.

Hade någon berättat om vilka ekonomiska konsekvenser det skulle bli av att omgående kontakta a-kassan hade hon agerat annorlunda. Hon stod ju lika mycket till arbetsmarknadens förfogande dagen efter att hon fått sitt cancerbesked som dagen innan hon fick det.

Ett hål i välfärdssystemet

Anna Hallberg menar att det måste gå att göra undantag när någon så uppenbart hamnar mellan stolarna.

– Det är som ett hål i välfärdssystemet. Jag har ju inte gjort något fel. Nu har jag tack och lov en sjukförsäkring på 50 procent som jag kan leva på, annars vet jag inte hur jag skulle ha klarat mig. Det är viktigt att andra blir medvetna om att de här reglerna finns, så de inte råkar ut för samma sak.

Arbetsförmedlingen uppmuntrade henne att överklaga beslutet till förvaltningsrätten, vilket Anna Hallberg har gjort. Trots att a-kassan medgivit att hon borde ha fått information om följderna är hennes hopp om att få rätt litet, eftersom a-kassan följt reglerna.

Mest av allt vill hon ha ett nytt jobb. Men det är inte lätt att hitta tjänster på halvtid, även om man har Anna Hallbergs starka driv och oövervinnliga förmåga att komma igen.

– Huvudet vill kanske mer än kroppen, men jag har återhämtat mig jättebra. Jag är en social person och blir deprimerad av att gå arbetslös. Även om jag jobbat med kemikalier hela livet kan jag tänka mig att jobba med precis vad som helst, säger Anna Hallberg.

Karensvillkoret

  • Arbetslöshetsersättning betalas inte ut förrän den sökande har varit arbetslös och stått till arbetsmarknadens förfogande i 2 dagar. Före den 1 januari 2022 var antalet karensdagar 6.
  • Karensdagarna måste räknas av inom tolv månader innan ersättning betalas ut, enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Hur hög arbetslöshet har vi egentligen – så skiljer sig siffrorna

Det är valår och arbetslösheten är en het fråga. Men är den låg eller hög? Olika myndigheter använder olika sätt för att mäta. Kollega hjälper dig att hålla koll.
Sandra Lund Publicerad 9 februari 2026, kl 06:01
Riksbankschef Erik Thedéen, en av många institutioner som använder SCB:s statistik om arbetslösheten när man ska ta fram styrräntan. Foto: Lars Schröder/TT

Lögn, förbannad lögn och statistik. Bevingade ord som vi väljare kan ha i bakhuvudet när vi är inne i ett valår. 

Statistiken ljuger inte nödvändigtvis, men metoder och definitioner skiljer sig åt. Och då blir ju slutresultaten olika. Vilket gör att siffror kan användas på sätt som ger fördel eller nackdel, i till exempel en ideologiskt laddad fråga.

När det kommer till arbetslöshet finns två tunga myndigheter som har koll Arbetsförmedlingen och SCB. 

Så mycket skiljer sig arbetslösheten

Statistiken varierar ofta mellan de två, de har just olika metoder och definitioner av arbetslöshet. SCB:s statistik för arbetslösa landar därför oftare på en högre nivå, särskilt under sommaren.

Vi tar november 2025 som exempel.

Enligt SCB:s ena statistik låg arbetslösheten då på 8,2 procent.

Enligt SCB:s andra statistik låg den på 5,6 procent.

Enligt Arbetsförmedlingen låg den på 6,7 procent.

Arbetslösheten i Sverige - så skiljer sig siffrorna

I november 2025 såg arbetslösheten ut så här enligt olika källor:

  • 8,2 procent, enligt SCB:s AKU.
  • 5,6 procent, enligt SCB:s BAS.
  • 6,7 procent, enligt Arbetsförmedlingen.

Används när din lön sätts

Det är inte bara politiker som kan välja den ena eller andra. 

Även institutioner som Riksbanken, arbetsgivarorganisationer och fackförbund behöver förhålla sig och välja en nivå. 

Nyligen meddelade till exempel Nordea, att man föredrar BAS snarare än AKU för att använda sig av statistik om arbetslösa.

För arbetslösheten är en parameter som vägs in när styrräntan sätts, vilket ju kan påverka ditt bostadslån. 

Eller för arbetsmarknadens parter, som ska fnula på nästa avtalsrörelse. Det vill säga din blivande lön.

SCB räknar elever som letar extrajobb

Därför är det bra att ha koll på de här tre:

AKU


SCB:s arbetskraftsundersökningar förkortas AKU. Den används flitigt, är Sveriges officiella statistik och redovisas varje månad.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med 17 000 slumpvis utvalda människor mellan 15 och 74 år. Personen ska sakna arbete och aktivt söka ett sådant (det kan räcka med att ha läst en jobbannons), och kunna ta det inom 14 dagar för att räknas som arbetslös.

Det här innebär att till exempel personer som studerar på heltid och söker extrajobb kan komma med i statistiken, till exempel den som går på gymnasiet. 

Men även till exempel den som saknar men vill ha arbete och får försörjningsstöd från kommunen, som inte syns i Arbetsförmedlingens statistik. Eller den som är utförsäkrad.

När SCB pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 15-24 år.

BAS

För att krångla till det ytterligare har SCB en till statistikrapport om bland annat arbetslöshet. Den heter BAS, vilket står för befolkningens arbetsmarknadsstatus.

Till skillnad från AKU:n, baseras den här på data från andra myndigheter, inte intervjuer. 

Men även om den här baseras på bland annat inskrivna på Arbetsförmedlingen, finns skillnader mellan de två. 

Den största är att en person som är sysselsatt inte kan räknas som arbetslös i BAS, medan Arbetsförmedlingen räknar den som var inskriven som arbetslös den sista dagen. I BAS räknas alla som var inskrivna på Arbetsförmedlingen, någon gång under varje månad.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingens statistik baseras på de som är registrerade som just arbetslösa i myndighetens databas mellan 16 och 65 år. Antingen som jobbsökande eller deltagare i ett program. För att finnas med ska man vara inskriven den sista i månaden som räknas.

När Arbetsförmedlingen pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 18-24 år.

 

Arbetslösheten har ökat

Statistiken ljuger alltså inte, men mäter lite olika saker. 

Men som vi kan se i diagrammet har arbetslösheten ökat de senaste åren, oavsett hur man mäter. Även om just Arbetsförmedlingens siffror om inskrivna där, har en marginell ökning.