Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Sifferlösa avtal inget för Unionen
Teknikföretagen vill ha avtal utan löneökningar nästa år. Men Unionens ståndpunkt är en annan.
I går meddelade Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe att arbetsgivarorganisationen anser att de centrala avtalen inte bör innehålla några löneökningar nästa år. Dessutom, menar han, är de lönepåslag som Konjunkturinstitutet rekommenderar redan intecknade i många företag.
- Att lokala krisöverenskommelser skulle ha intecknat nästa års löneökningar är en befängd idé. Klubbarna har ställt upp och skjutit på lönerevisionen ett år för att rädda företagen ur krisen. Medlemmarna kommer att uppfatta det som ett svek, säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.
Inte heller ger han mycket för Teknikföretagens idé om avtal utan löneökningar.
- Vi ser en oerhört stor fara med nollavtal. Konjunkturinstitutet har till och med i sin prognos kvantifierat risken för hur många jobb som skulle gå förlorade.
Avtal utan centralt beslutade lönepåslag har länge varit en tanke som arbetsgivarna fört fram. Nu har de kraven ökat i styrka.
- Det framstår som de är mer intresserade av att flytta fram sina ideologiska positioner än vad som är bra för företagen och svensk ekonomi, säger Niklas Hjert.
Han medger att de ekonomiska omständigheterna knappast underlättar, men hävdar att samarbetet i Facken inom industrin borgar för en bra avtalsrörelse trots allt.
Unionens krav är centrala avtal med löneökningar. Däremot är man villig att diskutera avtalens längd. För medlemmarna kan man tänka sig att ett ettårigt avtal är att föredra, då man kan vänta sig att företagen har ljusare prognoser om ett år, och löneutrymmet sannolikt är större då.
- Avtalens längd beror på innehållet. Men det är klart att längden måste ägnas särskild uppmärksamhet på grund av det osäkra läget, säger Niklas Hjert.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
