Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Så funkar det vid konflikt

Det blev ingen strejk mot Carpe Diem, eftersom företaget gått med i en arbetsgivarorganisation och därmed omfattas av kollektivavtal.
Men vad händer när ett fack lägger ett konfliktvarsel?
Linda Svensson Publicerad

I måndags överlämnade Unionen ett varsel om strejk mot sängtillverkaren Carpe Diem i Lysekil. Varslet föregicks av förhandlingar i uppemot ett år och rörde kollektivavtal. Företaget hade sedan tidigare ett så kallat hängavtal med Skogs- och träfacket för de anställda i produktionen. Men för tjänstemännen var det avtalslöst.

När ett fackförbund upplever att man inte kommer längre i förhandlingar har man möjlighet att gå ut i konflikt, vilket var vad Unionen beslutade sig för.

Arbetsgivaren och Medlingsinstitutet måste förvarnas, varslas, om detta minst sju arbetsdagar i förväg. Unionens strejk skulle alltså ha trätt i kraft onsdagen den 17 november.

Medlingsinstitutet utsåg Karl Glimnell, en av sina fem fasta, regionala medlare att medla i konflikten.

- Jag har haft samtal med parterna. Vd på Carpe Diem hade redan påbörjat processen med att kontakta branschorganisationen. De visste nog hur de skulle agera. Det är ett städat företag, ingen aggressiv arbetsgivare som det är i vissa fall.

- Jag är domare, rådman, i Göteborgs tingsrätt, och vi har ibland fall där man förhandlar fram och tillbaka under lång tid, och inte förrän man sätter ut tid för huvudförhandling händer det saker. Det är ofta samma sak i arbetslivet. Inte förrän det finns hot om konflikt händer det något, säger Karl Glimnell.

I det här fallet gick det också snabbt för Carpe Diem att beviljas medlemskap i Trä- och Möbelföretagen.

- Jag tror att det var så att Carpe Diem ägs av ett större bolag som redan är medlem, så därför gick det snabbt, säger Karl Glimnell.

Enligt Kurt Eriksson på Medlingsinstitutet följde processen den normala för den här typen av konflikter.

- Det ovanliga i det här fallet är kanske att det är Unionen som har varslat om konflikt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.