Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Personalkontakten får stryka på foten

De hårda lönsamhetskraven och den pressade arbetssituationen för cheferna medför att personalkontakten blir lidande. Det är en av slutsatserna i en ny avhandling om bemanningsbranschen.
Robert Lundgren Publicerad

Avhandlingen baseras på intervjuer med uthyrda konsulter och deras chefer på bemanningsföretag i Stockholm och Jämtland. Arbetsmarknaden för dessa grupper är på stark frammarsch i Sverige i dag. Som Kollega tidigare berättat så ökar Arbetsförmedlingen sina samarbeten med bemanningsföretagen.

Gunilla OlofsdotterGunilla Olofsdotter, forskare på Mittuniversitetet, har gjort avhandlingen. Hon menar att personal inom uthyrningsbranschen måste vara anpassningsbar men samtidigt självständig. Helst ska man även trivas med att inte veta var man skall jobba nästa dag.

- Man kan få höra saker som "På torsdag ska inte du komma hit mer", säger Gunilla Olofsdotter.

Hon intervjuade både cheferna på bemanningsföretagen och de anställda konsulterna. Skillnaderna mellan rollerna var tydliga. Cheferna som är fast anställda har en pressad situation. Dels ska de matcha uppdrag med rätt konsult, sälja in nya uppdrag men också ha ett personalansvar över de anställda konsulterna. Dessutom har man hårda lönsamhetskrav på sig. Alltihop mynnar ut i att kontakten men konsulterna dras ner. Den kontakten som är den enda konsulterna har med sitt bemanningsföretag.

- Personalkontakten fick stryka på foten.

Konsulterna å andra sidan såg det både svart och vitt. De menar att det både finns plus och minus i deras situation. Dels finns det möjligheter till olika jobb men även att skaffa sig mer kompetens. För många unga är det som ett genomgångsjobb som leder till ett annat jobb.

- Det fungerar lite som en provanställning, säger Gunilla Olofsdotter.

Att "surfa socialt" är ett begrepp som Gunilla Olofsdotter använder i sin slutats. Det innebär att man som konsult måste klara av att ibland hållas utanför den sociala gemenskapen på en arbetsplats.

- Man kanske inte blir bjuden på afterwork eller firmafest, säger hon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.