Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
"Otroligt stark samsyn på den fackliga sidan"
Den tuffaste avtalsrörelsen på länge står för dörren. Arbetsgivarna vädrar frekvent sina krav på lokal lönebildning, det vill säga att löneutrymmet bestäms av fack och arbetsgivare ute på företagen, inte av de centrala parterna. Facken tar bestämt avstånd från det.
I går antog Unionens förbundsstyrelse den plattform som Facken inom industrin presenterade för en tid sedan. Ordförande Cecilia Fahlberg medger att det hade sett märkligt ut om Unionen, som en av arkitekterna bakom uppgörelsen, inte hade ställt sig bakom den.
- Men sedan vill man ha så stort inflytande som möjligt över plattformen. Och det tycker vi att vi har fått. Kraven stämmer väl överens med våra paradfrågor, som reallöneökning, kompetensutveckling och jämställdhet.
Alla krav i Facken inom industrins plattform måste inte väga lika tungt på alla avtalsområden. Däremot förbinder man sig att inte gå utanför de ekonomiska ramarna, i det här fallet löneökningar på minst 2,6 procent och en garanterad individuell löneökning på minst 430 kronor.
Arbetsgivarna vill å sin sida inte sätta siffror på löneutrymmet i de centrala avtalen, utan låta parterna lokalt avgöra den frågan. Kravet känns igen från tidigare avtalsrörelser.
- Det är möjligt att det är tydligare i år än tidigare. Men det finns en ihålighet i resonemanget. Senast igår gjorde arbetsgivarna klart att de ställer sig bakom industriavtalet och dess normerande roll. Då kan man inte kräva helt lokal lönebildning. Det går inte ihop. Antingen står man bakom industriavtalet eller så gör man det inte, säger Cecilia Fahlberg.
Hon menar att det först är när arbetsgivarna lägger fram sina avtalskrav i januari som man kan avgöra hur tufft det kommer att bli i förhandlingarna.
- Men det finns så otroligt stark samsyn på den fackliga sidan, så det blir nog en svår nöt för dem att knäcka.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
