Fredrik Segerfeldt från Svenskt Näringsliv har intervjuat tolv familjer i norra Europa om deras ekonomiska situation. Boken "12 familjer i Europa" innehåller också fakta om olika länders välfärdssystem. Till exempel att offentlig tandvård är gratis i Finland, och att sjukersättningen i Österrike är hundra procent i 78 veckor efter tre karensdagar.
- Huvudpoängen är att de här familjerna har det lika bra eller bättre än i Sverige, säger Fredrik Segerfeldt.
Han pekar på att Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) per person har växt långsammare än våra grannländers de senaste decennierna. 1980 spenderade dessa länder knappt 70 procent av vad Sverige gjorde på välfärden. 1998 hade skillnaden minskat. Då hade de andra kommit upp till nästan 90 procent av vår välfärdsbudget. Samtidigt har Sverige ett fortsatt högre skattetryck.
Enligt Fredrik Segerfeldt hade Danmark, Tyskland, Finland, Nederländerna och Österrike i genomsnitt 86 procent av det svenska skattetrycket men hela 95 procent av välfärden år 2000.
BNP/capita är det vanligaste sättet att mäta välstånd. Men det finns andra metoder.
FN-organet UNDP försöker mäta utvecklingen med ett index baserat på utbildning, förväntad livslängd och BNP per capita. Här kommer Sverige på andra plats, efter Norge. Men som all annan statistik kan den ifrågasättas.
- Det är en snedvriden ideologisk mätning. Som att mäta vilket land som är mest socialdemokratiskt i världen, säger Fredrik Segerfeldt.
Han menar att metoden tar för lite hänsyn till BNP i rika länder.
Enligt den schweiziska banken Zürcher Kantonalbank (ZKB) är Sverige bäst av de 30 OECD-länderna på hållbar utveckling. Rankningen som släpptes i dag tar hänsyn till en rad miljömässiga och sociala faktorer. Sverige får beröm för låga koldioxidsläpp, miljövänliga företag, jämställdhet och stora satsningar på forskning.
JÖRAN LINDEBERG
- Huvudpoängen är att de här familjerna har det lika bra eller bättre än i Sverige, säger Fredrik Segerfeldt.
Han pekar på att Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) per person har växt långsammare än våra grannländers de senaste decennierna. 1980 spenderade dessa länder knappt 70 procent av vad Sverige gjorde på välfärden. 1998 hade skillnaden minskat. Då hade de andra kommit upp till nästan 90 procent av vår välfärdsbudget. Samtidigt har Sverige ett fortsatt högre skattetryck.
Enligt Fredrik Segerfeldt hade Danmark, Tyskland, Finland, Nederländerna och Österrike i genomsnitt 86 procent av det svenska skattetrycket men hela 95 procent av välfärden år 2000.
BNP/capita är det vanligaste sättet att mäta välstånd. Men det finns andra metoder.
FN-organet UNDP försöker mäta utvecklingen med ett index baserat på utbildning, förväntad livslängd och BNP per capita. Här kommer Sverige på andra plats, efter Norge. Men som all annan statistik kan den ifrågasättas.
- Det är en snedvriden ideologisk mätning. Som att mäta vilket land som är mest socialdemokratiskt i världen, säger Fredrik Segerfeldt.
Han menar att metoden tar för lite hänsyn till BNP i rika länder.
Enligt den schweiziska banken Zürcher Kantonalbank (ZKB) är Sverige bäst av de 30 OECD-länderna på hållbar utveckling. Rankningen som släpptes i dag tar hänsyn till en rad miljömässiga och sociala faktorer. Sverige får beröm för låga koldioxidsläpp, miljövänliga företag, jämställdhet och stora satsningar på forskning.
JÖRAN LINDEBERG
