Drygt 90 procent av de nybakade civil- och högskoleingenjörerna inom bygg/data/maskin hade fått jobb ett år efter sin examen, visar statistik från Högskoleverket. Bara veterinärer, landskapsarkitekter och läkare har lättare att etablera sig på arbetsmarknaden.
Inom vården är du dessutom lika välkommen oavsett vilken etnisk bakgrund du har, medan det inom teknik- och naturvetenskapsområdet, samt inom juridik och samhällskunskap, inte är lika givet att du får jobb om du har utländsk bakgrund. Bara 74 procent av studenterna med utländsk bakgrund hade fått jobb ett år efter examen jämfört med 81 procent av deras kursare.
- Vi vet ju att det tyvärr är svårare att ta sig in på arbetsmarknaden som svensk med utländsk bakgrund, säger Shadé Jalali, likabehandlingsexpert på Unionen.
- Det ger verkligen en bild av diskrimineringen i Sverige. Ofta brukar man skylla på hinder som språk och utbildning, men även med svensk utbildning kvarstår namndiskrimineringen. Att få jobb med till exempel ett arabiskklingande namn vet vi är svårare trots att det ligger i rekryterarnas intresse att få den bäst lämpade till jobbet.
Men det finns vägar att komma runt problemet, menar Shadé Jalali och nämner TCO som tagit fram broschyren Rekrytera utan att diskriminera.
- Genom den kan arbetsgivare lära sig rekrytera så det blir en inkluderande process.
- Många jobb fås i dag via nätverk och har du utländsk bakgrund har du ofta lite sämre nätverk, säger Shadé Jalali.
Allra svårast att få jobb har dock utexaminerade med konstnärlig högskoleexamen. Bara 43 procent av konstnärerna hade arbete ett år efter sin examen och det framgår inte om det var ett konstnärligt jobb eller något helt annat. Totalt hade i alla fall tre fjärdedelar av alla studenter fått ett arbete som kräver högskoleutbildning. Två procent hade startat eget.
