Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Nybakade ingenjörer får jobbet

Nyutbildade ingenjörer har lättare att få jobb än många andra yrkesgrupper, visar nya siffror från Högskoleverket. Men har du utländsk bakgrund är det svårare.
Johanna Rovira Publicerad

Drygt 90 procent av de nybakade civil- och högskoleingenjörerna inom bygg/data/maskin hade fått jobb ett år efter sin examen, visar statistik från Högskoleverket. Bara veterinärer, landskapsarkitekter och läkare har lättare att etablera sig på arbetsmarknaden.

Inom vården är du dessutom lika välkommen oavsett vilken etnisk bakgrund du har, medan det inom teknik- och naturvetenskapsområdet, samt inom juridik och samhällskunskap, inte är lika givet att du får jobb om du har utländsk bakgrund. Bara 74 procent av studenterna med utländsk bakgrund hade fått jobb ett år efter examen jämfört med 81 procent av deras kursare.

- Vi vet ju att det tyvärr är svårare att ta sig in på arbetsmarknaden som svensk med utländsk bakgrund, säger Shadé Jalali, likabehandlingsexpert på Unionen.

- Det ger verkligen en bild av diskrimineringen i Sverige. Ofta brukar man skylla på hinder som språk och utbildning, men även med svensk utbildning kvarstår namndiskrimineringen. Att få jobb med till exempel ett arabiskklingande namn vet vi är svårare trots att det ligger i rekryterarnas intresse att få den bäst lämpade till jobbet.

Men det finns vägar att komma runt problemet, menar Shadé Jalali och nämner TCO som tagit fram broschyren Rekrytera utan att diskriminera.

- Genom den kan arbetsgivare lära sig rekrytera så det blir en inkluderande process.

- Många jobb fås i dag via nätverk och har du utländsk bakgrund har du ofta lite sämre nätverk, säger Shadé Jalali.  

Allra svårast att få jobb har dock utexaminerade med konstnärlig högskoleexamen. Bara 43 procent av konstnärerna hade arbete ett år efter sin examen och det framgår inte om det var ett konstnärligt jobb eller något helt annat. Totalt hade i alla fall tre fjärdedelar av alla studenter fått ett arbete som kräver högskoleutbildning. Två procent hade startat eget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.