Nu har forskaren Astrid Björnebekk vid Karolinska institutet studerat varför och kommit fram till att motion stimulerar tillväxt av nya nervceller i hjärnan. Dessa är viktiga och påverkar både humöret, minnet och inlärningsförmågan. Stress kan däremot leda till att känsliga nervceller dör och nytillväxten av nervceller i hjärnan minskar, vilket gör att vi mår sämre.
Astrid Björnebekk har intresserat sig för om motion fungerar på liknande sätt i hjärnan som antidepressiva läkemedel och har funnit stora likheter.-Både antidepressiva läkemedel och löpning stimulerar nyproduktion av hjärnceller och mängden av vissa neuropeptider som man tror har samband med depression. Därför är träning också troligen bra i förebyggande syfte, säger hon.

Pistaschnötter bra för hjärtat
Pistaschnötter är bra för hjärtat och kan sänka blodtrycket. Det visar en studie från Penn State University, som gjorts på unga män med högt blodtryck.
Forskarna fann att en kost på 45 gram pistaschnötter per dag sänkte blodtrycket bäst.

Besprutade frukter på svart lista
Frukt och grönsaker som innehåller för höga halter bekämpningsmedel hamnar numera på Livsmedelsverkets Svarta lista.
Listan är en sammanställning över de partier med varor som inte får säljas utan Livsmedelsverkets medgivande och innehåller uppgifter om varje produkt, halt, odlare och leverantör. All information finns även på engelska.
Svarta listan finns på Livsmedelsverkets hemsida och där det även går att abonnera på listan.

Boktips: Stressa rätt
Av Clas Malmström (Liber)
I "Stressa rätt" presenterar Clas Malmström, en av Sveriges ledande experter på stressrelaterade problem, sju effektiva verktyg för att stressa på rätt sätt. Somliga verktyg är enkla att använda, andra kräver viss träning. Boken vänder sig i första hand till chefer, men Malmströms råd är allmängiltiga för alla som har en tendens att "köra hårt med sig själv", som författaren själv skriver i sitt förord.

3FRÅGOR TILL...
Agnetha Brandt,
vd på Tjänstecentrum i Örnsköldsvik, vars personal fick avslag på sin begäran om en timmes friskvård i veckan. För lite, tyckte företaget och beviljade istället tre timmar.

Hur resonerade ni?
- En timmes friskvård i veckan är inte tillräckligt för att uppnå syftet med motion. Vi bestämde att personalen får träna tre timmar på arbetstid varje vecka, men med obligatorisk närvaro.
- Personalen har själva fått bestämma vilka aktiveter de kan välja bland och det blev simning, styrketräning och promenader. Träningen är schemalagd och sker i grupp med blandade personalkategorier. Jag tror att det även har en positiv social effekt att man träffas under andra villkor än på jobbet.

Har ni sett några resultat?
- Absolut. Personalen mår bättre. Som mest låg sjukfrånvaron på 8,9 procent och har sjunkit stadigt sedan alla börjat röra på sig. 2006 hade vi en sjukfrånvaro på 1,7 procent och under 2007 ser det ut som om vi kommer att hamna kring 1,1 procent, vilket är väldigt lågt.
- Vi ser även att värk i leder är mindre förekommande, färre är förkylda eller har småsjukdomar. Och de som blir sjuka kommer tillbaka till jobbet tidigare, det är ovanligt att någon är borta en vecka. Att träna är en avstressningsfaktor, man rensar hjärnan och får andra saker att tänka på.

Hur mycket kostar satsningen?
- 75 000 kr per år för våra 22 anställda. Om man ser till den minskade sjukfrånvaron och den ökade tid som vi är på jobbet allihopa motsvarar det två heltidstjänster. Det är naturligtvis en oerhörd vinst i jämförelse med vår kostnad.
- Vi är på jobbet mer, behöver inte ta in vikarier i samma utsträckning som förut och utsätter därmed inte befintlig personal för ökad påfrestning. När någon är borta numera så är första tanken att vederbörande har semester. Det är ovanligt att någon är sjuk.