Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Minst 300 kronor mer för callcenteranställda

Ett nytt callcenteravtal för cirka 5 000 medlemmar är i hamn. Det ger bland annat treprocentiga löneökningar.
Niklas Hallstedt Publicerad

- Det här är generellt sett en låglönebransch, det är det stora bekymret. Vårt huvudargument i förhandlingarna har varit att man ska kunna leva på sin lön, säger Ove Renkse som förhandlat fram avtalet tillsammans med Ulla Lennertun, båda ombudsmän på Unionen.

Ett problem i sammanhanget är att många av företagen i branschen är relativt nya, och inte vet så mycket om vare sig kollektivavtal eller arbetsrätt. Det är också vanligt att arbetsgivarna stirrar sig blinda på siffrorna i avtalet och bryr sig mindre om skrivningar om individuell lönesättning. Resultatet blir att nästan alla anställda får lägstlönen, vilket inte är avsikten.
- Vi har förhandlat på det här avtalsområdet i tio år. Det är dags att de klarar av att sätta löner, säger Ove Renkse.

Vad är det bästa med det nya avtalet?

- Det är att vi inte tappade löneökningar för de sämst betalda. Och att vi har höjt nivån på det särskilda lönetillägget, säger Ulla Lennertun.

Lägstlönerna höjs med 500 kronor. Det särskilda lönetillägget, motsvarande ob-tillägg i andra branscher, höjs med 3 procent och gäller liksom tidigare från klockan 18 på kvällen.

Vad är det sämsta?

- Att vi fick ge oss på avtalsperiodens längd.

Unionen hade krävt ett ettårigt avtal. Arbetsgivarna ville ha ett tvåårigt. Slutresultatet blev en kompromiss: 18 månader från den 1 maj i år.

Den 1 maj 2010 ska det göras en löneöversyn som kan, men inte behöver, leda till ytterligare höjningar.

Dessutom ska det ske en gemensam utbildning i kollektivavtalet för arbetsgivare och klubbar.

Ytterligare en punkt är att en arbetsgrupp ska tillsättas för att se över lönesystemet och hur åldersindelningen ska ske framöver.

Fakta

Callcenteravtalet ger löneökningar på 3 procent. Varje anställd är garanterad en minsta lönehöjning på 300 kronor. Lägstlönerna höjs till 14 500 för dem som fyllt 20 år och 16 800 för dem som fyllt 24.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.