De anställda känner dock inte lukten. Per-Åke Binett ser oförstående ut, skrattar lite och förklarar att det luktar pengar.

Han är besiktningsingenjör. Själv säger han att han arbetar som rörsnok. Han undersöker fortlöpande hur det står till med rör och tankar för att hålla koll på korrosionen.

Under april var Iggesunds bruk ett av de sex pappersbruk som LO-förbundet Pappers tog ut i strejk. Konflikten pågick i elva dagar. När arbetarna strejkade gick tjänstemännen till jobbet som vanligt.

- Det var tyst och stilla under strejken. Det kändes konstigt och var inte roligt, säger Per-Åke Binett.

När Unionen i början av april sa ja till ett avtalsbud från medlarna tackade arbetarna i Pappers nej. Tjänstemännen fick ett avtal som till stora delar är likadant som de först tecknade tjänstemannaavtalen. Arbetarnas nej ledde fram till strejken.

Resultatet av strejken är att arbetarna får något högre lönepåslag och att de nya lönerna betalas ut tidigare än för tjänstemännen. Dessutom ingår ett extra påslag för dem med låga löner i Pappers avtal.

Karin Norin är ordförande för Unionenklubben på Iggesund och sitter dessutom i en av Unionens avtalsdelegationer. Hon berättar att delegationen verkligen inte jublade åt budet, som blev avtal. Hon är själv inte helt nöjd med uppgörelsen.

- Nu ser det dock ut som att det ska rätta till sig med vårt avtal, säger hon.

Hon har hört att tjänstemännen ska få del av de förbättringar som Pappers uppnådde genom sin strejk. På centralt håll har Unionen, Sveriges Ingenjörer och arbetsgivarna i Sveriges Skogsindustrier diskuterat och kommit fram till att detta ska skötas lokalt. Egentligen kan det ses som ett klartecken till att ge tjänstemännen samma avtal som arbetarna. Arbetsgivarnas förhandlingschef Per Hidesten förklarar att en lokal jämförelse av avtalen inte bara behöver inskränka sig till att ändra utbetalningsdatumen.

- Jag har inte dåligt samvete för att vi åker med Pappers, särskilt med tanke på att vi har flera avtal gemensamt, säger Karin Norin.

Pappers ordförande Martin Nyman på bruket har en liknande uppfattning.

- Vi får inte mindre för att tjänstemännen får mer. Jag hoppas bara att tjänstemännen kan dra med oss någon gång, säger han.

Martin Nyman berättar att relationerna mellan arbetare och tjänstemän var bra under strejken. Strejkvakten fick bara glada tillrop från tjänstemännen som gick till jobbet.

Per-Åke Binett säger att det bara är att tacka och ta emot om tjänstemännen får del av strejkresultatet. Han tycker dessutom att det är viktigt att få en ordentlig skrivning om inhyrning då det finns uppsagda med företrädesrätt. Idag är det inget problem, men Per-Åke Binett vill vara förberedd.

Per-Arne Berg är labbingenjör och vice ordförande i Unionenklubben. Han visar runt på anläggningen. Det är framför allt kartong till förpackningar som bruket tillverkar, det mesta går till tobaksföretag. Per-Arne Berg ställer sig vid en stor rulle med vit och blank kartong.

- Det är det här vi tillverkar, säger han stolt.

Han säger att Iggesund har gott om order och att produktionen är känslig för störningar. Det får honom dock inte att kritisera strejken. Nej, de som förhandlar avgör bäst vad som är lämpligt.

Peter Söderlund är underhållstekniker på en av kartongmaskinerna. Tidigare var han med i Pappers. Han rycker på axlarna och säger att Unionens avtal var i linje med andra avtal så det är väl inget att snacka om. Hans lön är drygt 31 000 kronor i månaden och det är bra tycker han.

- Jag har inget emot högre lön och det vore ju bra om strejken lönade sig för oss tjänstemän också, säger han och skrattar.

Det är i de lokala förhandlingarna som det kommer att visa sig om tjänstemännen också kan dra fördel av strejken. Då finns i teorin öppningar för extra lokala lönepåslag.
Unionens Karin Norin hoppas på det, men hon tror inte chansen är så stor.
Pappers Martin Nyman formar tummen och pekfingret till en rund ring.

- Tjänstemännen har alltid lättare att få extra pengar lokalt på grund av den individuella lönesättningen. Noll är våra möjligheter att få ut mer lokalt. Företagets ovilja att ge oss lokala påslag bäddar för hög konfliktvilja.