Logo
Sök
Arkiv

LO till kamp mot hbt-diskriminering

LO vill göra diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet till en viktig facklig fråga. Hur den ska drivas diskuterades på ett seminarium under Pridefestivalen.
Bengt Colling Publicerad

LO:s vice ordförande Ulla Lindqvist kan ordet hyllvärmare. Många policydokument från fackliga förbundskontor har blivit just det. Ändå är det där man måste börja: formulera fakta och ståndpunkter och uppmana medlemmarna att diskutera dem.

"Facklig policy mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning eller könsidentitet" heter LO:s nya lilla röda häfte för samtal på arbetsplatser och utbildning av fackliga förtroendemän.

Att könsöverskridande identitet från årsskiftet är ny grund för diskriminering enligt lagen och vad olika termer betyder förklaras i foldern, som avslutas med diskussionsfrågor om vad facket ska göra.

Hur gör man för att inte den också ska bli hyllvärmare och frågorna ord i verksamhetsberättelser? Paneldeltagarnas svar gläntade på dörrar till lång samlad erfarenhet av facklig kampanjstrategi.

- Med kunskap och utbildning gör vi diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet till en facklig kärnfråga, där kollektivavtal är grunden, arbetsklimat en arbetsmiljöfråga och diskriminering något det ska finnas planer för hur facket hanterar i samarbete med arbetsgivaren, slog LO:s vice ordförande fast.

Från några LO-förbund redovisades olika sätt som man arbetar på för att motverka diskriminering av homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt). Seko har till exempel satsat på handledare som fått utbildning i hbt-frågor genom RFSL och som sedan själva ska utbilda lokala fackliga förtroendemän.

Kommunal utbildar två fackliga förtroendemän i varje avdelning i jämställdhet och mångfald där hbt ingår, så att de sedan kan ta upp frågorna på arbetsplatser.

- Folkbildningstanken är det enda som fungerar, motiverade Sekos ombudsman My Billsten.

Hotell- och restaurangfacket har bara facklig förtroendeman på var tionde arbetsplats och därmed svårt att nå varje medlem.

- Vår första mångfaldsplan 2001 blev den där hyllvärmaren, erkände andre ordförande Therese Hulthén. Men i maj i år antog vår kongress en handlingsplan för hur vi arbetar mot olika sorts diskriminering var för sig.

Bengt Colling

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även