Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Levnadslön kan hjälpa fattiga

I många länder saknar de anställda både rimliga löner och försäkringar. Nu ställs fackliga krav på ett socialt skyddsnät och full sysselsättning för alla människor oavsett var man bor i världen.
Johanna Forsmark Publicerad 16 april 2013, kl 09:25

TCO och LO uppmanar politikerna att fokusera på social trygghet och levnadslön när de utformar de nya Milleniemålen, som ska bidra till att minska den globala fattigdomen.

- Om du inte har sjukförsäkring men blir sjuk och förlorar jobbet, vad ska du leva på då? Ett universellt socialt trygghetssystem behövs för att ge skydd vid arbetslöshet och garantera sjukförsäkring för människor som i dag har väldigt otrygga anställningsvillkor, säger Christer Wälivaara, kanslichef på LO-TCOs biståndsnämnd.

- Stater och företag  måste ta ansvar för en inkluderande hållbar tillväxt. En tillväxt som alltså även kommer de anställda till nytta. Vi vill att det ska finnas ett globalt system som definierar en nivå av ersättning som går att leva på, säger han.

Det är en stor fråga men Christer Wälivaara menar att det är politikernas uppgift.

- Nästan alla länder är med i FN som är den portal vi har för mänskliga rättigheter och därför har de ett ansvar, säger han.

Biståndsminister Gunilla Carlsson sitter med I FN:s milleniemålspanel som ska utforma de nya Milleniemålen. Hon säger att det just nu är svårt att säga vilka slutsatser panelen kommer med, men frågan om trygghetssystem har varit uppe i diskussionerna, ofta som en fråga om motståndskraft - hur människor ska klara sig under kriser och globala ekonomiska svängningar utan att hamna i fattigdom.

- Många i panelen har pekat på sociala skyddsnät som en nyckel till att utrota fattigdomen på ett bestående vis, vilket är särskilt viktigt eftersom de senaste decenniernas fantastiska fattigdomsminskning ofta varit skör, och många riskerar att åter hamna i fattigdom då det ekonomiska läget försämras, säger hon.

Förutom krav på social trygghet vill de fackliga organisationerna att politikerna sätter upp ett specifikt mål för global full sysselssättning.

- Vi har diskuterat frågan mot bakgrund av dagens globala arbetslöshet. Många prognoser pekar på att ytterligare hundra miljoner unga människor kommer att inträda på arbetsmarkna-derna i Afrika och Asien under de kommande decennierna, och frågan om hur deras behov ska kunna mötas är viktig för panelen, säger Gunilla Carlsson.

LO-TCOs biståndsnämnd har lämnat Internationella Fackliga Samorganisationens, IFS förslag på nya Milleniemål till biståndsministern och samtliga svenska riksdagspartier utom Sverigedemokraterna.

Panelens resultat läggs fram i en rapport som lämnas till FN i slutet av maj i år.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.