Nästa höst kommer lärlingsutbildningar att bli en del av den vanliga gymnasieskolan. Det innebär att många fler elever ska ut som lärlingar på arbetsmarknaden och Irene Wennemo, chef för LO:s arbetslivsenhet, är övertygad om att det kommer att dyka upp tvister som rör lärlingarnas villkor.

- Det har hittills varit ett väldigt rättsosäkert läge och rått ganska stor förvirring om vad som gäller när det händer något. Vissa branscher har erfarenhet av att ha lärlingar medan det på andra områden inte förekommit alls, säger Irene Wennemo.

Hon föreslår att lärlingar undantas från lagen om anställningsskydd, las, och att det istället instiftas en lärlingslag. Men det ska vara upp till arbetsmarknadens parter att förhandla fram vilka villkor som ska gälla och om lärlingen ska vara anställd eller inte. Skola, arbetsplats och elev får teckna utbildningskontrakt om en lärling ska anställas och anställningen upphör när utbildningen är klar eller om kontraktet bryts.

Utredningen föreslår även modeller för kvalitetssäkring och att den förordning som ger ett kompletterande skydd vid arbetsskada, omfattar även lärlingarna, oavsett om de är anställda eller inte.

Några av Unionens avtalsområden har redan regler om så kallad introduktionslön, som ligger på 75 procent av lägstalönen. Introduktionslönen ska kunna tillämpas i max 12 månader för oerfarna yngre tjänstemän om det finns ett av facket godkänt utbildningsprogram. Regeln finns bland annat i tjänsteavtalet för transportbranschen och avtalet med Almega tjänsteföretagen.

- Jag har under mina åtta år som ombud aldrig träffat på en arbetsplats som tillämpat introduktionslön, säger Anders Westholm, förhandlande ombudsman för tjänsteavtalet för transportbranschen på Unionen.

- Personligen anser jag att lägstlönen i avtalet är såpass låg att det inte finns något behov av introduktionslön. Men det finns inget yrkande från någon av parterna att ta bort den, så det är stor chans att introduktionslönen blir kvar i nya avtalet.

- Introduktionslön förekommer ytterst sällan, säger Gunilla Bäcklund, central ombudsman på Unionen.

 - Visst finns det en del företag som jobbar seriöst med utbildning, men rent krasst är det så att lärlingar är ett sätt för arbetsgivarna att få billig arbetskraft. Och i dagens lågkonjunktur får företagen arbetskraften nästan gratis från Arbetsförmedlingen genom olika former av anställningsstöd, bidrag eller praktikplatser. I andra branscher där det är ont om arbetskraft kanske arbetsgivarna är mer intresserade av att skaka fram platser.