Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Lågt stöd för kvotering

Norrlänningar är den grupp som är mest positiv till fler kvinnor som chefer. De är också minst negativa till kvotering som en lösning på att få fler kvinnor på chefsposter, visar en undersökning företaget Poolia presenterade under Almedalsveckan.
Johanna Rovira Publicerad

Att män på chefsposter utser andra män till chefer är den främsta förklaringen till att det finns så få chefer. Det anser en majoritet av alla de drygt 1000 personer, som svarat på Poolias frågor. Trots att män är den grupp som tvivlar mest på förklaringen anar ändå 54 procent att det är främsta orsaken till att det finns få kvinnor i toppen.

Nästan en fjärdedel av männen tror dock att det beror på att det finns för få kompetenta kvinnor. En uppfattning som bara delas av sex procent av de tillfrågade kvinnorna och förmodligen ingen av de kvinnor som kommit till Poolias debatt för att få veta vad det krävs för att fler kvinnor ska bli chefer.

- Vi känner igen en del av det här från våra egna undersökningar, sade Cecilia Fahlberg, Unionens ordförande, som var en av debattdeltagarna.

- Vi jobbar för föräldravänliga arbetsplatser och för att lyfta goda förebilder genom till exempel Guldnappen. Som chef är det viktigt att hjälpa till att sätta gränser.

Totalt ansåg 82 procent i Poolias undersökning att det vore bra med fler kvinnliga chefer, något som förvånade Margret Atladottir, chefredaktör för Nöjesguiden  

- Jag tycker det är konstigt att det inte är 100 procent. Det är sjukt att folk blir så provocerade av att se en tjej i en roll som tidigare hafts av en man. Om en kvinna gör ett misstag får hon så otroligt mycket mer skit för det än sina manliga kollegor. 

- Vi har inte råd att tappa hälften av vår ledarkompetens bara för att de är kvinnor, sade Fredrik Bohm, rektor för ett ledarutvecklingsföretag som coachar unga kvinnor.

Att kvotera in kvinnor till chefspositionerna för att komma tillrätta med missförhållandena är det bara en dryg fjärdedel av de tillfrågade som vill. Bara 18,6 procent av männen tycker det är en lösning. Bland norrlänningarna var det dock så många som 37 procent som är för kvotering.

- Jag har tappat tålamodet och tror att det är kvotering som gäller om vi ska se något resultat, sade Cecilia Stål som varit ledare i 16 år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.