Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Låga lönepåslag för tjänstemännen

Tjänstemännens lönepåslag under det första avtalsåret blir ungefär 3,8 procent. Det är lägre än väntat. Det ser dessutom ut som att tjänstemännen får lägre höjningar än arbetarna.
Göran Jacobsson Publicerad 15 februari 2008, kl 13:11
Sedlar

Det handlar om de löneökningar fackklubbarna rapporterat till Unionen och detta beskriver utfallet i de lokala löneförhandlingarna. Det är bara tjänstemannaklubbarna som tillhört Sif som omfattas. Lönestatistiken från de tidigare HTF-klubbarna är partsgemensam och  dröjer ytterligare en tid.

- Det är svårt att göra någon allmän bedömning av utfallet. På företag som går bra kan 3,8 procent vara ett sämre förhandlingsresultat medan det kan uppfattas som ett gott resultat på företag som inte går bra, säger Kennet Morin, avtalsansvarig för teknikavtalet.

Han berättar att det går trögt i de lokala förhandlingar som är kvar och mycket talar därför för att löneutfallet inte blir så stort.

Inte riktigt alla tidigare Sifklubbar har berättat om sina förhandlingar. Men Unionens statistiker Anna Lövgren säger att de inkomna uppgifterna ger en god bild av löneutvecklingen. Från dessa klubbar samlas dessutom löneökningar för enskilda individer in. Det är ännu inte klart. Individstatistiken berättar om löneglidningen vid sidan av de lokala avtalen. Anna Lövgren säger dock att löneglidningen i stort sett upphört under de senaste åren.

Löneökningarna ser lägre ut än många väntat sig. Konjunkturinstitutet har spått att lönerna ska öka med 4,6 procent under det första avtalsåret. Svenskt Näringslivs vice vd Jan-Peter Duker har nyligen varnat för alltför stora lönepåslag och han har hävdat att de kommer att hamna på 4,9 - 5,0 procent.

- Jag vet inte varifrån de fått sina siffror. Vi kan stå för vår statistik, säger Kennet Morin.

Samtidigt har landets arbetare fått större procentuella påslag än tjänstemännen enligt statistik från Medlingsinstitutet, som kan redovisa löneutfall fram till och med november förra året. Enligt en enkät var huvuddelen av de lokala arbetaravtalen klara och nästa lika många lokala tjänstemannaavtal underskrivna.

De högsta påslagen bland tjänstemännen har de inom handeln, hotell och restaurang fått. Industritjänstemännen ligger betydligt lägre och ännu mycket lägre ökningar har tjänstemännen inom byggbranschen och transportsektorn fått.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.