Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Kvinnor i bolagsstyrelser mer riskbenägna

Kvinnliga styrelseledamöter är mer riskbenägna och självständiga än sina manliga kolleger. Det visar en ny undersökning som kartlagt könsskillnader i ledamöternas värderingar.
Ola Rennstam Publicerad 17 april 2012, kl 11:05

Att könskvotera in kvinnor i bolagsstyrelser är en internationell trend just nu. Men påverkar det besluten som tas i styrelserummen? Det har forskarna Renée Adams och Patricia Funk försökt ta reda på.

De kontaktade samtliga styrelseledamöter i Sveriges börsnoterade företag och drygt en tredjedel svarade. Undersökningen, som gjorts i samarbete med studieförbundet SNS, slår fast att det finns skillnader i värderingar mellan manliga och kvinnliga styrelseledamöter, men att de mycket väl kan bero på den speciella konkurrenssituation som kvinnliga styrelseledamöter befinner sig i.
Resultatet visar, kanske något förvånande, att kvinnor i snitt är både mer förändringsbenägna och självständiga än sina manliga kolleger.
- Våra resultat tyder på att män och kvinnor gör olika prioriteringar i styrelserummet. Det innebär att styrelsens könssammansättning troligen påverkar besluten. Däremot hävdar vi inte att vår undersökning säger något om huruvida det finns mer grundläggande skillnader mellan män och kvinnor. Vi kan bara konstatera att det idag krävs speciella egenskaper för att som kvinna ta plats i en bolagsstyrelse, säger Patricia Funk.

Undersökningens resultat pekar dessutom på att de kvinnliga styrelseledamöterna mindre traditionella än kvinnor i allmänhet och mer riskbenägna än sina manliga kolleger.
- Styrelsekvinnorna skiljer sig markant från kvinnor generellt i sina värderingar. Detta resultat menar vi kan hjälpa till att bryta ned könsstereotypa fördomar. Våra data visar exempelvis att fler kvinnliga styrelseledamöter inte nödvändigtvis innebär ett mer riskovilligt beslutsfattande, säger Renée Adams.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.