Riksrevisionen och Ams har tidigare riktat kritik mot a-kassorna. Nu tillbakavisas den av Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, i rapporten Ifrågasatt ersättningsrätt. Främst brister arbetsförmedlingen. Ofta är det oklart för a-kassorna varför arbetsförmedlingen ifrågasätter ersättningsrätten. Något som skapar rättsosäkerhet enligt a-kassorna.
- Det bör stå helt klart för den arbetslöse vad som krävs för att få ersättning, då skulle personen veta vad den har att hålla sig till, säger Inger Lindström, föreståndare för Sifs a-kassa och SO:s vice ordförande.
Arbetsförmedlingarnas ifrågasättanden ledde i fjol till sänkt eller indragen ersättning i 83 procent av fallen. I 17 procent vidtog inte kassorna någon åtgärd.
I fjol ifrågasattes var 73:e ersättningstagare hos Kommunals a-kassa. Att jämföra med var 213:e hos Sif och var 254:e hos Akademikernas a-kassa. Varför vissa ifrågasätts oftare än andra är dock inte utrett.
För att förbättra systemet föreslår kassorna att arbetsförmedlingens meddelanden om ifrågasatt ersättning blir tydligare, annars ökar risken för att sökanden inte behandlas lika.
Samtidigt kräver de att de handlingsplaner som upprättas på arbetsförmedlingen ska vara av hög kvalitet och att a-kassorna utan sekretessprövning får ta del av dem.
- Vi borde få möjlighet att ta ut uppgifter för att pröva om lämpliga jobb sökts, säger Inger Lindström.
Kassorna kräver att rutinerna för överklagan av arbetsförmedlingens avanmälan ska förändras och gå att överklaga hos länsarbetsnämnden. De kräver även mindre sekretess när någon byter a-kassa. A-kassorna vill ha stöd i lagen för att hålla inne ersättning under utredningstiden.
I fjol betalade landets 38 a-kassor ut 28,4 miljarder kronor i ersättning till knappt 574 280 personer.
CHRISTINA SWAHN
- Det bör stå helt klart för den arbetslöse vad som krävs för att få ersättning, då skulle personen veta vad den har att hålla sig till, säger Inger Lindström, föreståndare för Sifs a-kassa och SO:s vice ordförande.
Arbetsförmedlingarnas ifrågasättanden ledde i fjol till sänkt eller indragen ersättning i 83 procent av fallen. I 17 procent vidtog inte kassorna någon åtgärd.
I fjol ifrågasattes var 73:e ersättningstagare hos Kommunals a-kassa. Att jämföra med var 213:e hos Sif och var 254:e hos Akademikernas a-kassa. Varför vissa ifrågasätts oftare än andra är dock inte utrett.
För att förbättra systemet föreslår kassorna att arbetsförmedlingens meddelanden om ifrågasatt ersättning blir tydligare, annars ökar risken för att sökanden inte behandlas lika.
Samtidigt kräver de att de handlingsplaner som upprättas på arbetsförmedlingen ska vara av hög kvalitet och att a-kassorna utan sekretessprövning får ta del av dem.
- Vi borde få möjlighet att ta ut uppgifter för att pröva om lämpliga jobb sökts, säger Inger Lindström.
Kassorna kräver att rutinerna för överklagan av arbetsförmedlingens avanmälan ska förändras och gå att överklaga hos länsarbetsnämnden. De kräver även mindre sekretess när någon byter a-kassa. A-kassorna vill ha stöd i lagen för att hålla inne ersättning under utredningstiden.
I fjol betalade landets 38 a-kassor ut 28,4 miljarder kronor i ersättning till knappt 574 280 personer.
CHRISTINA SWAHN
