Den långtidsprognos med sikte på år 2030 för arbetsmarknaden som Statistiska Centralbyrån publicerar i januari, visar att det finns en stor risk för obalans mellan tillgång och efterfrågan på utbildade i framtiden.

Allra mest personal kommer att saknas bland biomedicinska analytiker och yrkeslärare, men även omvårdnadsutbildade, fritidspedagoger, ingenjörer, förskolelärare och industriutbildade kommer att vara eftertraktade.

Däremot riskerar arbetsmarknaden att bli usel för bland annat biologer, apotekare, journalister, konstnärligt utbildade och ekonomer.

SCB:s slutsatser är att man bör styra om utbildningsinsatserna. Fler bör exempelvis utbildas för vårdarbete och färre inom humaniora och konst.

Även på kort sikt lär det råda obalans på arbetsmarknaden, visar SCB:s nya Arbetskraftsbarometer där 7 000 arbetsgivare fått svara på frågor om nyanställningar det senaste och de kommande åren.

Undersökningen, som gjordes i början av hösten, visar att det är en minskande andel arbetsgivare som sökt ny personal sedan 2007.

- Det är ett tecken på att den ekonomiska nedgången började långt innan finanskrisen, säger SCB:s Russel Schmieder vid en redogörelse för barometern.

Barometern visar att det kommer att vara en större brist än tidigare på teknikutbildade, både vad gäller nyutexaminerade och yrkeserfarna. Detsamma gäller bland annat tandläkare och sjukgymnaster. Nyutbildade fritidspedagoger, liksom vissa typer av yrkeserfarna lärare, personalvetare och jurister har också en bättre arbetsmarknad än tidigare.

Åt andra hållet går det för bland annat arbetsterapeuter, nyexaminerade ekonomer och yrkeserfarna apotekare.

Totalt sett är arbetsgivarna optimistiska och tror på ett ökande antal anställda för två tredjedelar av de 72 olika utbildningsgrupperna.

- De är kanske lite väl optimistiska. Jag tror att man inte skulle se lika positivt på framtiden i dag. När undersökningen gjordes hade inte finanskrisen slagit igenom helt, konstaterar Russel Schmieder.