Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ja till lunch - nej till middag

De flesta chefer har blivit bjudna på lunch av säljare eller leverantörer. De flesta har också själva tagit ut affärsbekanta på lunch.
Men middagar är mindre vanligt och mer känsligt, särskilt om det bjuds alkohol.
Dag Bremberg Publicerad 13 juni 2011, kl 13:18

Även om 37 procent svarar att de blivit erbjudna middag, så är det färre som accepterat. En del har tackat ja till att gå på en fotbollsmatch eller en golf-runda, men relativt få tar emot en drink.

På frågan vad som är okej att ta emot får vi detta resultat:

  • Affärslunch 87 %.
  • Påskägg 54 %
  • Chokladask 46 %
  • Affärsmiddag med alkohol 30 %
  • Portvin som julklapp 29 %
  • Weekendresa 11%
  • Inget 8 %

De äldre cheferna är klart strängare än de yngre, och kvinnor säger oftare än män nej till alla erbjudanden förutom godis. Det finns också en geografisk skillnad, stockholmare är relativt restriktiva, medan chefer i Sydsverige oftare säger "ja, tack".

Det som anses acceptabelt att ta emot stämmer väl överens med svaren på frågan vad cheferna själva har erbjudit sina affärskontakter. De flesta har bjudit på lunch, men bara 30 procent på middag och bara 14 procent på alkohol. De som säger att de ger direkta gåvor, värda upp till 500 kronor, utgör 13 procent.

Huruvida gåvorna kan betraktas som mutor avgörs inte av värdet, utan är mer beroende på syfte och förväntad effekt.

De flesta företag har en policy för såväl givande som mottagande, men 20 procent av cheferna svarar att policy saknas på deras arbetsplats och 17 procent vet inte.

Om cheferna får ett paket till jobbet med en gåva som är värd cirka 500 kronor så agerar de på följande sätt:

  • 45 % lottar ut den eller delar upp den bland arbetskamraterna.
  • 19 % skickar tillbaka den.
  • 6 % överlämnar den till sin chef
  • 17 % tar hem den

Alla gåvor och erbjudanden kommer förstås inte från säljare, utan de flesta får en hel del från den egna arbetsgivaren.

Över 60 procent bjuds på fritt kaffe, personalfest, julklapp, frukt och friskvård som exempelvis massage. Nästan hälften svarar att deras arbetsplats varje år har minst en middag eller utflykt.

Var tredje brukar få bonus, men av de äldre cheferna är det bara hälften så stor andel. Det tycks vara något vanligare i Stockholmsområdet än i Västsverige och Norrland.

Av cheferna i panelen är det bara 5 procent som själva belönar medarbetare med kontant bonus, medan 18 procent ordnar middagar eller utflykter och 70 procent bjuder på bullar eller tårta ibland.

Frågan "Skulle du vilja ge mer?" besvaras jakande av endast 41 procent.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.