- Idag är jag helt öppen med vem jag lever ihop. Om någon misstycker så bryr jag mig faktiskt inte, säger Michael Pannagel.
Han kommer ursprungligen från Österrike. Det var kärleken som lockade honom till Sverige. I 30 år var han gift med en kvinna som han fick 3 barn med. 2001 skiljde de sig och Michael började träffa andra kvinnor men med tiden kände han att det kanske inte var rätt ändå.
Då jobbade han på Sif och där blev han förtjust i en kvinnlig arbetskamrat som senare avslöjade att hon levde ihop med en kvinna. Det var delvis hon som fick Michael att våga träffa män.
- Vi diskuterade mycket, hon och jag. Jag ville att vi tillsammans skulle komma ut på jobbet men hon vägrade. Men våra pratstunder hjälpte mig att ta steget.
Michael upplevde aldrig det som svårt att berätta för sin familj om sin homosexualitet. Men när det kom till jobbet blev han mycket osäkrare. Varför vet han inte.
Enligt Michael existerade inte HBT-frågor på Sif men inom HTF visste han att ämnet åtminstone berördes. När förbunden slogs samman beslutade han sig för att det var rätt läge att komma ut.
- Men mest betydde min kollega på Sif. Att ha någon att prata med, någon i samma situation är oerhört viktigt.
Därför har Unionens HBT-nätverk en viktig funktion att fylla menar han. Nätverket bildades förra hösten för Unionens medlemmar och det visar att förbundet tar HBT-frågan på allvar men man kan alltid göra mer tycker Michael.
- Alla som jobbar inom facket borde får en HBT-utbildning. Vetskapen att personalen har HBT-kompetens är viktig för den som söker fackligt stöd.