Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Inte bara sjukdomar, även sjukfrånvaro smittar
Är vänner och arbetskamrater mycket borta från jobbet på grund av sjukdom ökar ens egen sjukfrånvaro, visar en rapport.
Den första veckan av en sjukskrivning behövs det inget läkarintyg. Först andra veckan är man tvungen att gå till doktorn.
Men vid ett experiment i Göteborg gav forskarna en slumpmässigt utvald grupp rätt till sjukpenning i 14 dagar utan läkarintyg.
Resultatet blev att den kortvariga sjukfrånvaron ökade.
Men inte nog med det. Även i jämförelsegruppen, där den vanliga regeln gällde, ökade sjukfrånvaron, visar studien från Institutet för arbetsmarknadspolitiska studier, IFAU.
- Det existerar en social interaktion när det gäller sjukskrivningar, konstaterar Patrik Hesselius, en av forskarna bakom rapporten.
Ökar en grupps sjukfrånvaro med 10 procent leder det till en ytterligare ökning av sjukfrånvaron med 5,7 procent på kort sikt. På längre sikt blir ökningen mer än dubbelt så stor, 13,3 procent.
Om exempelvis sjukfrånvaron skulle öka med en dag per år på grund av förändringar i försäkringen, skulle det på lång sikt leda till en ökning med över två dagar.
Även samhällets normer och attityder har betydelse för sjukfrånvaron. De senaste åren har sjukskrivningstalen sjunkit, påpekar Patrik Hesselius.
- Och det utan förändringar i regelverket. Däremot har det kommit signaler från Försäkringskassan och departementen, och det har varit en allmän diskussion om fusk. Det påverkar folk. Hur man tror att andra uppfattar det man själv gör spelar stor roll, säger Patrik Hesselius.
En av rapportens slutsatser är att starka arbetsnormer kan göra att försäkringen inte utnyttjas felaktigt även om den är generös. Just nu är forskarna på IFAU i färd med att titta på hur det fungerar på arbetsplatser. Rapporten förväntas vara klar i höst.
Är arbetsmoralen hög på en arbetsplats har det sannolikt betydelse för sjukfrånvaron.
- Är kollegorna extremt flitiga kan det kännas fel att stanna hemma för att man är lite förkyld, säger Patrik Hesselius.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
