Siftidningen som månadsmagasin får godkänt av medlemmarna. 8 av 10 läsare tycker det är bra att redaktionen strävar efter att skriva mer om arbetsliv, utveckling och jobbkvalitet.
I juni förra året förändrades siftidningen till form och innehåll. För att kunna finansiera en tjockare tidning med bättre papper och tryck minskades utgivningen från nitton nummer per år till tio. Även den förändringen uppskattas av läsarna. En minoritet, 15 procent, gillar inte att det nya papperet är mer glansigt.
Största skillnaden mot 1996 års läsarundersökning är att tidningens tråkighetsstämpel verkar vara på väg ut. Bara två av tio läsare tycker i dag att medlemstidningen är tråkig mot fyra vid förra mätningen. 52 procent tycker att tidningen har bra layout mot 29 procent förra gången. Andelen som svarar varken eller är dock ganska många.
Ett genomsnittligt nummer läses av 78 procent av mottagarna.
Det är en bra räckvidd, bedömer Eva Rylander på ARS Research som hållit i undersökningen.
Lästiden ligger på i snitt 15 minuter, vilket är samma som 1996. Förtroendevalda, äldre och tjänstemän på mindre arbetsplatser läser mer än andra. Fler män än kvinnor uppger att de har läst samtliga av de fyra senaste numren, men de manliga läsarna är mer kritiska till innehållet.
Sju av tio tycker att tidningen tar upp angelägna frågor och att den på ett bra sätt speglar de mål och beslut som gäller inom SIF. Bland förtroendevalda är andelen högre. Varannan förtroendevald anser också att tidningen är betydelsefull för dem. Bland övriga läsare är det fyra av tio som instämmer i detta.
En majoritet säger att tidningen ger en välbalanserad bild både av SIF:s verksamhet och svenskt näringsliv. Var fjärde läsare tycker dock att bilden av förbundets verksamhet är för positiv. Den uppfattningen har 40 procent bland läsare med universitets- eller högskoleutbildning. Den senare gruppen är över huvud taget mer kritisk till hur tidningen behandlar ämnen som löner, arbetstid och kompetensutveckling. De högutbildade är också överrepresenterade bland dem som vill ha en mer frispråkig medlemstidning.
Få läsare upplever siftidningen som svårläst (1 procent), otydlig (3 procent) och omodern (7 procent).
Innehållet har mycket hög trovärdighet. Endast tre procent av läsarna anser att siftidningen ofta innehåller felaktiga eller missvisande uppgifter. Motsvarande siffra för radio- och tv-nyheter är 10-13 procent, för morgontidningar 23-25 och för kvällspress 65 procent.
För första gången har frågor ställts om nyttan med tidningen. Tre av tio finner att den är nyttig för mig, men var fjärde ser ingen eller inte särskilt mycket nytta. Hälften har svarat varken eller. Enligt undersökningsledaren Eva Rylander är det svårt för en tidning med en så splittrad målgrupp (många olika yrken) att nå höga värden inom detta område.
90 procent av medlemmarna har tillgång till Internet hemma eller på jobbet. Men bara en procent uppger att de läser siftidningen på webben en eller flera gånger i veckan. 68 procent gör det aldrig.