Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Högre tryck på Alna efter semestern

Semestern kanske är över för många, men sommardrickandet har därmed inte upphört. Föreningen Alna märker ett högre tryck från arbetsgivarna efter semestern.
Johanna Rovira Publicerad 7 augusti 2008, kl 13:08

Grillväder är för de flesta av oss förknippat med en öl eller två. Eller tre, fyra, fem...oj är backen redan tom? Och lådvinet läskade också ganska bra under de heta sommarkvällarna i juli. Men hur blir det med drickandet när solen gör sorti och semestern tagit slut?

Föreningen Alna, som arbetar med alkohol- och drogfrågor i arbetslivet, blir bland annat kontaktade av arbetsgivare som behöver hjälp med medarbetare som luktat alkohol eller bakfylla på jobbet. Ofta har det gått väldigt långt innan arbetsgivaren agerar.

- Efter semestrarna är det alltid ett högre tryck på oss, säger Lotta Almgren, områdesansvarig i södra och västra Sverige.

Men huruvida det ökade trycket beror på ökad alkoholkonsumtion under varma semesterdagar eller på att arbetsgivarna helt enkelt skjutit upp problemet till efter sommaren vill hon inte sia om.  Det finns visserligen inte några vetenskapliga belägg för att alkoholkonsumtionen ökar i och med sol och semester, men Lotta Almgren menar att mycket tyder på att det är så att ledigheter medför ökat drickande.

- Vårt alkoholmönster har förändrats över tiden. Tidigare drack man i huvudsak bara under utlandsresan. Men vi har verkligen anammat det kontinentala inslaget att dricka varje dag hemma också, fast vi dricker mycket mer.

- Att dricka dagligen under semestern har blivit ett normaliserat beteende. Och semesterbeteendet sitter i mycket längre än det gjorde tidigare. Nu fortsätter man dricka även efter att man börjat jobba, bara för att det är sommar, och trevligt att sitta på uteserveringar och njuta av att det är vackert väder, säger Lotta Almgren.

Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat med 30 procent på 10 år. Var fjärde svensk beräknas ha någon i sin omedelbara närhet som har alkoholproblem och oftast rör det sig om en arbetskamrat.

Vad gör man om man har en kollega som man misstänker dricker för mycket?
- Som arbetskamrat kan man bry sig som vilken bekymrad vän som helst och ta upp frågan med sin kollega. Men för att kunna göra det krävs att det finns ett sådant arbetsklimat på arbetsplatsen att det är okej att fråga. Och det är arbetsgivaren som har ansvar för arbetskulturen.

Alkoholproblem är tveklöst en arbetsgivarfråga, anser Lotta Almgren. Det är chefens och ledningens ansvar att ta fram och synliggöra vilka riktlinjer som gäller och en policy för att hantera alkohol på arbetsplatsen.

- Arbetsgivaren måste också se till att den anställde tagit del av policyn och förstått den. Om man inte gjort det, försvårar det för arbetsgivaren att påtala misskötsamhet.

Även om en anställd känner till policyn innebär det inte att han eller hon får sparken om han eller hon bryter mot den. Arbetsgivaren måste först komma med en varning och har också ansvaret att utreda orsaken till misskötsamheten.

- Om utredningen visar att policybrottet beror på sjukdom, det vill säga alkoholism, kan arbetsgivaren inte säga upp den anställde utan måste erbjuda rehabilitering, säger Lotta Almgren.

Fakta

Tecken på om en kollega dricker för mycket:

*Han/hon har koncentrationssvårigheter,

*tänjer på flextiden, dvs kommer sent, går tidigt,

*har upprepad korttidsfrånvaro och tillfällig frånvaro,

*skapar oro och irritation på jobbet ,

*blir full och gör bort sig på personalfester och konferenser,

*luktar sprit

Källa: http://www.alna.se/. Där hittar du också ett test du kan göra för att kolla om du själv ligger i riskzonen.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.