Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Hårdare krav på nyanlända att ta jobb

Kraven skärps på nyanlända invandrare att tacka ja till jobb, enligt ett lagförslag från regeringen. Den som tackar nej till ett erbjudet arbete föreslås förlora såväl etableringsplan som -ersättning.
Gabriella Westberg Publicerad
Erik Ullenhag

Redan i budgetpropositionen som presenterades i september flaggade regeringen för att skärpa kraven på nyanlända att ta jobb som Arbetsförmedlingen kan erbjuda, det efter att såväl Arbetsförmedlingen som Statskontoret påtalat behovet.  I dag gick propositionen ut till berörda remissinstanser.

"Genom lagändringen tydliggör vi jobbfokuset i integrationspolitiken. Det är rimligt att ställa tydligare krav på att nyanlända invandrare ska vara beredda att acceptera ett erbjudet arbete", säger integrationsminister Erik Ullenhag i ett pressmeddelande.

Men det är inte på förekommen anledning som kraven skärps - det finns inga siffror på hur många nyanlända invandrare som faktiskt tackat nej till erbjudna jobb, inte heller har arbetsförmedlare larmat om att så sker. På Arbetsförmedlingen är det istället jurister som sett att regelverken skiljer sig mellan arbetslösa nyanlända och andra arbetslösa, vilket man velat råda bot på.

- Vår önskan är att harmoniera regelverken. Men vi kan inte uttala oss om de föreslagna sanktionerna i regeringens förslag än. Vi kommer att lämna svar på förslaget till den 18 november, säger Mattias Wahlsten, enhetschef på Arbetsförmedlingen.

För övriga arbetssökande krävs sedan september 2013 att man lämnar in aktivitetsrapporter över vilka jobb man sökt, varje månad. Missar man att göra det får man först en varning och sedan följer fem nivåer av allt starkare sanktioner, varav först den sista innebär att man helt blir av med ersättningen.

I regeringens lagförslag finns ingen sådan gradvis sanktionsstege, utan tackar en nyanländ nej till ett lämpligt arbete förlorar han eller hon också etableringsersättningen och även övriga etableringsinsatser. I värsta fall kan man då även förlora rätten till försörjningsstöd, eller socialbidrag.

I regeringens förslag är alltså sanktionerna mot nyanlända som tackar nej till jobb betydligt hårdare än för andra arbetssökande.

Men även nyanlända arbetssökande kommer enligt förslaget att omfattas av kravet på aktivitetsrapportering, vilket i sin tur ställer krav på Arbetsförmedlingen - exempelvis språkkrav.

- Det är en av aspekterna som vi tittar på, hur vi ska kunna hantera det på bästa sätt, säger Mathias Wahlsten.

Sedan december 2010 är det Arbetsförmedlingen som samordnar etableringsinsatserna för nyanlända, vilket innebär såväl arbetsförmedling som andra etableringsinsatser. Om regeringens förslag godkänns blir det också Arbetsförmedlingen som får bedöma, från fall till fall, vad som utgör ett lämpligt arbete, och i vilka fall det är rimligt att kräva att en arbetssökande nyanländ till exempel flyttar till annan ort.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.