Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Hårdare krav på nyanlända att ta jobb
Kraven skärps på nyanlända invandrare att tacka ja till jobb, enligt ett lagförslag från regeringen. Den som tackar nej till ett erbjudet arbete föreslås förlora såväl etableringsplan som -ersättning.
Redan i budgetpropositionen som presenterades i september flaggade regeringen för att skärpa kraven på nyanlända att ta jobb som Arbetsförmedlingen kan erbjuda, det efter att såväl Arbetsförmedlingen som Statskontoret påtalat behovet. I dag gick propositionen ut till berörda remissinstanser.
"Genom lagändringen tydliggör vi jobbfokuset i integrationspolitiken. Det är rimligt att ställa tydligare krav på att nyanlända invandrare ska vara beredda att acceptera ett erbjudet arbete", säger integrationsminister Erik Ullenhag i ett pressmeddelande.
Men det är inte på förekommen anledning som kraven skärps - det finns inga siffror på hur många nyanlända invandrare som faktiskt tackat nej till erbjudna jobb, inte heller har arbetsförmedlare larmat om att så sker. På Arbetsförmedlingen är det istället jurister som sett att regelverken skiljer sig mellan arbetslösa nyanlända och andra arbetslösa, vilket man velat råda bot på.
- Vår önskan är att harmoniera regelverken. Men vi kan inte uttala oss om de föreslagna sanktionerna i regeringens förslag än. Vi kommer att lämna svar på förslaget till den 18 november, säger Mattias Wahlsten, enhetschef på Arbetsförmedlingen.
För övriga arbetssökande krävs sedan september 2013 att man lämnar in aktivitetsrapporter över vilka jobb man sökt, varje månad. Missar man att göra det får man först en varning och sedan följer fem nivåer av allt starkare sanktioner, varav först den sista innebär att man helt blir av med ersättningen.
I regeringens lagförslag finns ingen sådan gradvis sanktionsstege, utan tackar en nyanländ nej till ett lämpligt arbete förlorar han eller hon också etableringsersättningen och även övriga etableringsinsatser. I värsta fall kan man då även förlora rätten till försörjningsstöd, eller socialbidrag.
I regeringens förslag är alltså sanktionerna mot nyanlända som tackar nej till jobb betydligt hårdare än för andra arbetssökande.
Men även nyanlända arbetssökande kommer enligt förslaget att omfattas av kravet på aktivitetsrapportering, vilket i sin tur ställer krav på Arbetsförmedlingen - exempelvis språkkrav.
- Det är en av aspekterna som vi tittar på, hur vi ska kunna hantera det på bästa sätt, säger Mathias Wahlsten.
Sedan december 2010 är det Arbetsförmedlingen som samordnar etableringsinsatserna för nyanlända, vilket innebär såväl arbetsförmedling som andra etableringsinsatser. Om regeringens förslag godkänns blir det också Arbetsförmedlingen som får bedöma, från fall till fall, vad som utgör ett lämpligt arbete, och i vilka fall det är rimligt att kräva att en arbetssökande nyanländ till exempel flyttar till annan ort.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
