Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Hård press på fackliga ombudsmän

Precis som alla andra som jobbar med krisande människor måste ombudsmännen få stöd och möjlighet att ventilera sin oro.
- Man ska känna att man inte är ensam, utan en del av en grupp, säger Thomas Hagman, regionchef i Unionen Skaraborg/Väst.
Eva Karlsson Publicerad 23 mars 2009, kl 10:58

Arbetsgivarna har bråttom. När de har tänkt klart och är långt framme i processen sätts det en oerhörd press på ombudsmannen vid förhandlingarna. Allt måste gå rätt till när människor sägs upp.

- Det är så många förhandlingar och arbetsbelastningen är så hög att ombudsmännen ibland gör avkall på att ta hand som sig själva. De får inte börja springa i sitt ekorrhjul. Som chef måste jag motverka det, säger Thomas Hagman.

Unionen Skaraborg/Väst har fysiska veckomöten där varje person får säga sitt. Hur är belastningen för dig just nu? Behöver du hjälp? Varje ombudsman har även möjlighet att få professionell hjälp utifrån.

- Hösten var extrem men redan efter nyår lättade det något. Arbetsbelastningen börjar närma sig en acceptabel nivå. Men kanske är det en tillfällighet. Fordonsindustrin står och dallrar. Vi vet inte vad som kommer att hända. Det gäller att hålla ut och hålla ihop.

Unionen Göteborg har en extra resurs som informerar och hjälper medlemmar som har blivit uppsagda om vad de bör tänka på i samband med en eventuell arbetslöshet. Detta avlastar ombudsmännen en del. Förutom de ordinarie gruppmötena en gång i veckan har avdelningen ett diskussionsforum där alla 25 ombudsmän träffas.

- Vi kommer även att gruppvis ha handledning med en beteendevetare. Om diskussionsforumet är hårdvaran, där vi kvalitetssäkrar vår information till medlemmarna, är handledningen mjukvaran. Varje individ ska få komma till tals, säger Eva Blume Dillner, gruppchef på Unionen Göteborg.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.