Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Här är dina elektroniska fotspår

Tror du att du har ett privatliv? Glöm det. Om du inte lever som en eremit i skogen lämnar du ständigt elektroniska fotspår som gör det möjligt att registrera och kontrollera både vad du gör på jobbet och fritiden och som i värsta fall kan användas emot dig.
Anita Täpp Publicerad
Christina Andersson
Christina Andersson

Har du otur kan en snokande arbetsgivare, eller kanske bara en ovanligt nyfiken kollega på it-enheten, inte bara kontrollera allt du har i och gör med din jobbmobil och dator utan också installera ett spionprogram som gör det möjligt att både se och höra allt som försiggår på ditt arbetsrum. Med hjälp av samma typ av program kan du också bli övervakad hemma, ända in i sovrummet.

Vi använder allt fler digitala och uppkopplade apparater, samtidigt som det har utvecklats en mängd nya verktyg för att analysera de elektroniska spår vi lämnar efter oss. Det betyder att man kan ta reda på väldigt mycket om hur vi är och lever våra liv.

Många av oss har ständigt sällskap av mobilen. Så länge den är påslagen har teleoperatören alltid koll på var du är eftersom hela systemet bygger på vilken mast som är närmast. Har du också godkänt att en app, som Facebook, får använda platstjänsten avslöjas var du befinner dig med ett tiotal meters precision.

Om du har mobilen som väckarklocka visar spåren när du gick upp. Om du surfar bland nyheterna på din läsplatta eller ser på en internetbaserad tv-sändning vid frukostbordet avslöjas vad du är intresserad av. När du går in på Facebook och gillar eller skriver något så avslöjar det mycket om vem du är och vilka åsikter du har. Även andra appar skickar data till appens utgivare. Har du accepterat åtkomst till din adressbok eller gps-position kan företaget bakom appen samla in namn, adresser, e-postadresser och telefonnummer för att sälja dem till ett annonsförsäljningsföretag eller marknadsföra appen till dina vänner. Om du har digitala lås i det hus du bor så registreras exakt när du lämnar ditt hem på morgonen.

Hur din väg till jobbet registreras beror på hur du tar dig dit. Om du går eller cyklar kan bara mobilen avslöja var du är. Åker du kollektivt har du ofta ett digitalt periodkort som i sig är anonymt, men som kan kopplas till dig om du har köpt det med kontokort eller valt att registrera det som ditt för att du vill kunna få ett nytt om du tappar det. När kortet inte längre är anonymt går det att kontrollera var och när du klev på bussen eller tog tåget eller tunnelbanan.

Om du tar bilen registereras ditt bilnummer när du passerar storstädernas biltullar, vid en del broar liksom av kameror som mäter framkomligheten i trafiken runt om i landet.

På jobbet finns många möjligheter att kontrollera vad du gör.  Om du har ett digitalt passerkort börjar det redan när du kliver in genom dörren och kan sedan fortsätta när du använder kortet för att ta dig mellan olika avdelningar. Annat som registreras är allt du gör på datorn och mobilen.

Stora arbetsgivare har ofta särskilda kontrollprogramvaror, andra kan kontrollera vad som händer via logglistor. Även om arbetsgivare ska respektera att anställda har privata zoner på jobbet kan en oseriös chef, eller kanske en klåfingrig person på it-enheten, också granska sådant som dina privata foton i mobilen och din egen hotmail, utan att du märker det.

Om du har gått in på din hotmail på jobbet så finns också dina inloggningsuppgifter registrerade där. Om du kör bil i tjänsten kan din arbetsgivare ha installerat en gps som visar exakt hur du använder bilen.

När du går på lunch lämnar du också spår, som när du betalar maten med kort. Om restaurangen har gratis wi-fi som inte är krypterat så kan spåren utgöra en direkt fara, exempelvis om du går in och kollar ditt bankkonto på mobilen, och en bedragare som vill komma åt dina inloggnings­uppgifter sitter i närheten.

Dagen fortsätter sedan sannolikt med att du lämnar mängder av elektroniska spår genom att du exempelvis betalar med kort när du shoppar, går till frissan och tankar bilen efter jobbet.

Visst kan man se det här som något man inte behöver bry sig särskilt mycket om. Men om all registrering om oss och våra liv skulle hamna i orätta händer kan det orsaka mycket skada, oavsett om det handlar om en oseriös arbetsgivare, en bedragare, utpressare eller andra kriminella.

Har man otur kan man också få ett spionprogram installerat på sin dator och mobil. Det  kan ske genom att man får ett mejl som installerar programmet när man klickar på någon länk i mejlet. Men det kan också installeras direkt i datorn och mobilen, som innan en arbetsgivare lämnar utrustningen till sina anställda. Om dessa sedan använder en laptop med webb­kamera, kanske både på jobbet och hemma, så kan inte arbetsgivaren bara höra allt som sägs i närheten av datorn och mobilen, utan också se allt som händer i närheten av ”ögat” på laptopen.

Vill det sig riktigt illa kan din arbetsgivare alltså ha koll både på vad du gör och säger ända in i sov­rummet.

Tips: gör så här!

  • Använd en uppdaterad skyddsprogramvara mot virus och spionprogram på både dator och mobil.
  • Ha e-post hos en anonymiserande tjänst. Betrakta e-post, chatt och liknande som vykort och skriv inget känsligt.
  • Koppla inte upp dig mot surfzoner/fri wi-fi på stan. Om du ändå måste göra det – gör inget känsligt.
  • Välj starka lösenord, återanvänd dem inte och byt ibland. Lås dator och mobil med lösenord.
  • Logga ut ur tjänster som kräver inloggning (som Facebook) mellan varje användnings­tillfälle.
  • Klicka inte på bilagor eller länkar i okända mejl. Mata aldrig in inloggningsuppgifter, kortnummer, lösenord eller liknande på uppmaning i ett mejl.
  • Surfa via en anonymiserande tjänst.
  • Betala med kontanter.
  • Ha ett anonymt kontantkort i din privata mobil i stället för abonnemang.
  • Tänk på att en kasserad dator eller mobil innehåller mängder med känslig information, som sannolikt kan fås fram även om apparaten är trasig.
     

Per Ström

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.