Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Hans Tilly - Varför är kollektivavtal så viktigt?

Hans Tilly är ordförande i Byggnadsarbetareförbundet, som förklarat ett skolbygge i Vaxholm i blockad. Skälet är att det lettiska byggföretaget Laval un Partneri vägrar teckna kollektivavtal med svenska facket och ge de anställda acceptabla villkor. Ytterst handlar striden om vilka lagar och regler som ska gälla på svensk arbetsmarknad.
Publicerad
Har vi inte fritt utbyte av varor och tjänster inom EU?
-Jo, men det är det landets lagar och avtal där arbetet utförs som ska gälla. Man ska inte utnyttja människor och ge dem sämre löner och anställningsvillkor, ge dem arbetstider på upp emot 80 timmar i veckan.

Är det inte bra att det blir billigare att bygga bostäder?
- Lars Leijonborg anser ju det. Men han glömmer att de utländska arbetarna inte betalar skatt här, att de knappast handlar något. Samhället tjänar inget på detta. Man måste se helheten. Lönerna är 16 - 17 procent av byggkostnaderna. En svensk byggjobbare har en snittlön på 23 200 kronor. Då är det bättre att öka produktiviteten och göra arbetsorganisationen effektivare. Men arbetsgivarna inom byggsektorn har en ohotad sistaplats när det gäller kompetensutveckling.

När svenska byggjobbare arbetar åt exempelvis Skanska i Polen, ska de då ha löner enligt polska förhållanden?
-Ja, men det skulle nog vara svårt att rekrytera svenskar till de lönerna. Där handlar det ofta om lagbasar och de förhandlar om individuell lön. Men vi går inte in och kräver bättre villkor än de polska.

Varför är det så viktigt att värna kollektivavtalen?
-De reglerar ju villkoren på våra arbetsplatser, de ger oss tryggheten att inte bli utnyttjade. Det gör att jag har någon, det vill säga facket, som kan kolla att allt går rätt till och att jag inte står ensam. Men det har varit ett starkt tryck mot kollektivavtalen som påstås vara omoderna. Vi fick ett hästhuvud, i tyg, av ungmoderaterna med post för några dagar sedan, så som man gör i vissa maffiakretsar när någon ska mördas. Det skulle vi ha när vi hotade olika grupper. Det säger en del om dem som vill montera ner avtalen.

Vad händer med vår välfärd om löner och anställningsvillkor dumpas?
-Skatteinkomsterna för staten skulle minska och välfärden skulle sjunka. Vi skulle inte ha råd med det sociala skyddsnät vi har nu. Sen skulle vår materiella standard bli lägre.

Är det inte så att ni, i första hand, värnar om era egna medlemmar och är rädda för konkurrens?
-Vi är inte rädda för konkurrens om den sker på lika villkor. Men vi vill slåss för våra kollektivavtal och accepterar inte att folk utnyttjas. Vi håller också på med ett tioårsprojekt i Lettland för att bygga upp och stärka deras byggfack. Internationell facklig solidaritet är viktigt när det gäller att värna arbetstagares rätt.

Vad händer om ni förlorar i AD eller EG-domstolen?
- Då skulle jag bli väldigt besviken och jag tror att den fackliga rörelsens tilltro till EU skulle sjunka som en gråsten. Politikerföraktet skulle öka. Sen ser jag en risk för ökande rasism "de kommer och tar mitt jobb". Det finns redan sådana tendenser i södra Sverige. Vi i Byggnads jobbar ju väldigt aktivt mot rasism, har en bra policy och utbildar våra förtroendevalda i frågan. Vi har uteslutit nazister ur förbundet. Det innebar en tuff period då vi fick ta emot en hel del hot.

Vilket stöd har ni fått?
-Många fackförbund, däribland HTF, har kommit med stöduttalanden. Europafacket ger oss rätt. Nu börjar vi även få stöd av många småföretagare, de vill inte ha etnisk diskriminering. Men jag saknar ett agerande från TCO-ordföranden Sture Nordh när det gäller att försvara kollektivavtalens ställning. Jag tror att en sådan här strid leder till en uppryckning hos många. Att det blir mera diskussioner och att fler inser värdet av kollektivavtal.

Läs även HTFs pressmedelande: http://www.htf.se/lagoavtal/avtal04/byggnads_blockad.html

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.