Anders arbetar på ett stort företag i Västsverige som infört en kollektiv bonus för medarbetare som motionerar tillräckligt. Den som till exempel cyklar, springer eller gör ett gympapass rapporterar det till chefen följande dag. Aktiviteten omvandlas till poäng som sammanställs en gång om året. Har avdelningen uppnått den poängnivå som företaget bestämt får samtliga medarbetare bonus i lönekuvertet - oavsett om man motionerat eller inte. Anders är kritisk.

- Tanken att få fler att röra på sig är säkert god. Men det är mycket tveksamt om man ska behöva redovisa vad man gör på sin fritid, för aktiviteterna måste nämligen äga rum på fritiden. Vad kan det bli i förlängningen om det här utvecklas; ska vi redovisa vilka dagar vi druckit alkohol eller när vi ätit hälsoriktigt? säger han.

Anders får medhåll från Henrietta Huzell, forskare i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet, som oroas av att gränsen mellan privatliv och arbetsliv blir allt luddigare. Med storsatsningarna på hälsa signalerar arbetsgivaren hur personalen bör se ut och leva sina liv, anser hon.

- Den personliga integriteten hotas när arbetsgivare erbjuder friskvårdssatsningar, det inkräktar på den personliga sfären. På ditt jobb ska du utföra ditt arbete, men hur du i övrigt lever ditt liv angår inte arbetsgivaren. Men precis som med arbetstiden luckras det här upp allt mer, säger Henrietta Huzell.

Hon är också mycket kritisk till företag som delar ut bonus till anställda som lyckats uppnå bestämda hälsomål.

- Det är arbetsprestationen som ska styra lönesättningen, inte om min inställning till hälsa överensstämmer med chefens. Man kan också fråga sig varifrån de här bonuspengarna tas, är detta medel som annars skulle ha använts som belöning för arbetsprestationer?

Sju av tio arbetsgivare väljer bort överviktiga vid nyrekryteringar. 90 procent av arbetsgivarna vill att de anställda ska ha god fysik. Det visar Henrietta Huzells undersökning bland 1 000 företag i Sverige.

- Utvecklingen grundar sig i en felaktig föreställning om att överviktiga är mindre disciplinerade och saknar respekt för sin kropp och därmed skulle utföra sina arbeten sämre. Det finns inga belägg för att hälsosamma människor presterar bättre än andra. Och vad exakt är en hälsosam människa?

Enligt Henrietta Huzell uppfattas utseendet som en markör för hälsa.

- Eftersom trenden att vara smal och frisk är stark i samhället är det klart att den tar sig in på arbetsplatserna också. Det handlar om ett folkhälsoperspektiv som helt oreflekterat har tagit sig in i företagen. Chefen har hört att man blir mindre stressad om man motionerar, men det kanske är avlastning och färre arbetsuppgifter som personalen skulle ha i stället? Det grundar sig ofta i en naivitet från en hälsofrälst chef, så här lever jag och då borde alla andra också leva så. Det är olyckligt att motion ses som en lösning på en pressad arbetssituation.
Hälsa blir allt viktigare i företagens imagebyggande men effekten blir att personer med andra perspektiv stängs ute.

- Företagen vill signalera att de är sportiga, tobaksfria och hälsosamma för att attrahera kunder och arbetskraft. Men det finns en annan sida, som handlar om en urvalsmekanism. Genom att få in friska människor i företaget och välja bort överviktiga och sjuka tror man sig minska sjukfrånvaron och spara kostnader i form av lägre sjuktal. Konsekvensen blir en likriktning av dem som rekryteras och att personer med andra synsätt och erfarenheter exkluderas.

På Anders arbetsplats är de flesta engagerade i poängräknandet och deklarerar livfullt hur mycket de motionerat. Själv har han valt att avstå och är beredd på att det kan få konsekvenser.

- Om det visar sig att avdelningen inte kommer upp i den nivå som krävs för bonus kan det nog bli en del diskussioner om att det är någon som har dragit ner. Men jag är en stabil person, så mig rår de inte på, säger han.

- En del har en familjesituation som gör det omöjligt att delta och det är inte säkert att arbetskamraterna har förståelse för det. Det går att göra livet surt för en person som profilerar sig med att inte ställa upp på den här typen av aktiviteter.

Anders känner en viss oro för vad arbets­givaren kan använda uppgifterna till - kanske bakas de in i nästa lönesättning eller vänds emot någon som företaget vill få bort?

- Integritet är otroligt viktigt för mig. De här handlingarna borde avidentifieras och sedan förstöras, men i stället sker redovisningarna öppet. Företaget kan utläsa ganska mycket av dem, till exempel att en del personer inte varit så engagerade på måndagar, säger Anders.

- Ska man ge bonus för vad folk gör på sin fritid kan jag tycka att det också borde gynna personer som övar sitt intellekt genom att läsa böcker eller se på film - är det inte viktigt att man har ett skarpt intellekt i sitt jobb?

Fotnot: Anders heter egentligen något annat.

Läs hela reportaget i Kollega, nr 1, 2012.