Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Fyra av tio kvinnor utan jobb

Även om de flesta nya jobb i Europa gått till kvinnor är ojämlikheten på arbetsmarknaden fortsatt stor, slår EU-kommissionen fast i en rapport.
Anita Täpp Publicerad

Sedan den så kallade Lissabonstrategin för bättre tillväxt och jobb började gälla år 2000 har 12 miljoner nya jobb skapats i Europa, enligt EU-kommissionens rapport om jämställdhet.

Av rapporten framgår att 7,5 miljoner, eller 62 procent, av jobben gått till kvinnor.
Vid 2006 års utgång var drygt 57 procent av kvinnorna i arbete, medan nära 72 procent av männen var det.

EU-kommissionen konstaterar att trots att kvinnorna har högre utbildningsnivå än männen, 59 procent av de högskoleutbildade är kvinnor, så är deras karriärer kortare och långsammare.
Samtidigt får de sämre betalt, de tjänar i genomsnitt femton procent mindre än männen per arbetad timme.

I rapporten lyfter EU-kommissionen också fram andra faktorer som motverkar jämställdheten på arbetsmarknaden.
Kvinnor har svårare att nå beslutsfattande positioner. Antalet kvinnliga chefer på företagen ökar väldigt sakta och var 2006 endast 33 procent.

När det gäller balansen mellan arbete och fritid har skillnaderna mellan kvinnor och män bestått.
Det visar bland annat det faktum att medan endast drygt 62 procent av mammor med små barn är anställda så är drygt 91 procent av papporna det.
33 procent av kvinnorna och 8 procent av männen jobbar deltid.

I rapporten understryker EU-kommissionen att man nu måste fokusera på att det skapas fler jobb med högre kvalitet, där en viktig aspekt är att det råder jämställdhet på arbetsplatsen.

Viktigt är också att se till att det finns mer och bättre service som kan hjälpa anställda att få en bra balans mellan arbetsliv och fritid.

Rapporten ska nu behandlas på EU:s toppmöte med stats- och regeringscheferna den 13 och 14 mars.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.